Föregående sidaa

Gotländska militära föreningar, sällskap och förbund

 

Vapenbröderna I 27

”Vapenbröderna I 27” kallar sig en för något öfver ett år sedan i Stockholm bildad förening af unge män tillhörande Stockholms rullföringsområde, hvilka 1904 fullgjorde sin värnplikt på Visborgs slätt. Föreningen plägar allt som oftast anordna samkväm och dansaftnar, då alla gamla gemensamma minnen återupplifvas.

En medlem af styrelsen, gotländing till börden, har nu i jul till ”vapenbrödernas” f. d. plutonschef löjtnant C. Schoug, öfverlämnat en gruppfotografi af föreningsmedlemmarne, samlade till supé på restaurang Pelikan, samt ett större häfte af föreningsmedlemmar skrifna och nu i tryck utgifna beväringsvisor. Häftet, som är elegant utstyrdt med en vy från Visborgs slätt å omslaget, inledes med ett förord om föreningens syfte etc., hvaraf framgår att så godt som hela plutonen är med i föreningen. (Källa: 1279)

 

 

 

Kungl. Gotlands infanteriregementes nykterhetsklubb

Bildat 1904. Skulle verka för absolut nykterhet samt bereda medlemmarna nytta och nöje genom att anordna föredrag, diskussioner och muntrationer. Avvecklad. (Källa: 1277)

 

 

 

Gotlands Underofficerssällskap (GUS)

Bildat 1908. Underofficerare från Gotlands regemente och Gotlands artillerikår. "Sällskapets ändamål är att närmare förena Gotlands Underofficerssällskap hörande ledamöter. Bereda en gemensam samlingsplats där föredrag och tankeutbyte kan äga rum, samt att i allmänhet söka sprida trevnad och ökade insikter bland sällskapets medlemmar." Sällskapet var öppet för både aktiva som reservister och passiva. År 1943 tillkom även kustartilleriets underofficerare och 1962 Gotlands luftvärns underofficerare. Sällskapet avvecklades 1993.

 

 

 

Gotlands regementes officerskassa

Den 8 juni 1861 meddelade militärbefälhavaren G Bildt, vid ett sammanträde med officerscorpsen vid Nationalbeväringen, att Änkedrottning Josephina som en ynnest för de uppvaktningar och för att den så kallade Oscarsstenen blivit rest till minne från hennes och hennes man konung Oscars I besök på Gotland 1854 skänkt en summa av 1000 Riksdaler Riksmynt till officerscorpsens ändamål.

För att visa sin stora tacksamhet mot Ånkedrottningen bestämdes att hennes gåva skulle utgöra en grundfond till bildandet av en Officerskassa vid Nationalbeväringen.

Officerskassan ställdes till en början under Musikkassans förvaltning. Samtidigt skänkte även militärbefälhavaren 300 Riksdaler till officerskassan. Det bestämdes också att alla officerare som ville ingå i kassan skulle betala en avgift på 50 Riksdaler.
1865 bestämdes att en fond på 1000 Riksdaler skulle anslås till  änkor eller fattiga minderåriga eller värnlösa barn efter officerare vid Gotlands Nationalbeväring. För att sköta denna fond utsågs chefen för Södra bataljonen jämte de två äldsta kaptenerna vid Gotlands Nationalbeväring.

Den 22 december 1915 beslöt officerskassans medlemmar med 11 röster mot 7 att bilda Officerskårens vid Kungl Gotlands infanteriregemente pensionskassa, vilket namn ändrades 1937 till Officerskårens vid Kungl Gotlands infanteriregemente Enskilda Pensionskassa. År 1946 trädde Enskilda Pensionskassan i likvidation och anhöll, att förvaltningen av densamma skulle övertagas av officerskassan vilket skedde den 19 februari 1947.

 

 

 

Kungl. Gotlands infanteriregementes Furirkårsförening

Bildades ?.

Furirkåren I. 18

Hade i går middag sitt årsmöte i klubbrummet, varvid förhandlingarna leddes av sergeant Kurt Nannesson med sergeant Fondelius vid protokollet.
Av den föredragna årsberättelsen inhämtades bl. a., att det gångna arbetsåret varit ganska gott. BL a. hade en del förbättringar av mässlokalerna kommit till stånd, varjämte nya äro under förberedande. Vad speciellt idrotten beträffar har kåren varit representerad i ett flertal tävlingar och detsamma har varit fallet även ifråga om skyttet, där framförallt serg. Holmstrand gjort sig särskilt gällande. Av årsberättelsen inhämtades vidare att medlemsantalet, som vid arbetsårets början var 81, vid dess slut utgjorde 75 - 28 hade avgått på grund av befordringar och avsked och 22 tillkommit.
Sedan årsberättelsen med godkännande lagts till handlingarna, före- togs val av styrelse. Till ordförande utsågs sålunda serg. Bengt Larsson, till vice ordförande serg. Holger Brydling, till sekr. serg. Arne Larsson och till kassör furir Evald Form. Ledare för idrott och skytte blev serg. Lage Andersson och till mässfurir valdes furir Harry Fredriksson. De förutvarande styrelsesuppleanterna omvaldes.
De olika kommittéerna finge härefter tillfälle att redogöra för verksamheten under året, och nya riktlinjer för det kommande verksamhetsåret lämnades. Vidare beslutades om kårmärkestävlingar i allmän idrott, orientering, terränglöpning och event fälttävlan.
Vid årsmötet förekom även kaffeservering samt en frågesporttävling mellan trenne lag om vartdera tre deltagare. I ett lag var den avgående styrelsen representerad, i det andra den nya styrelsen, medan det tredje laget upptog tre övriga kårmedlemmar. Det sistnämnda laget segrade med 15 poäng, tätt följt av laget med den avgående styrelsen, som uppnådde 14,5 poäng. Det nya styrelselaget stannade på tredje plats med 10 poäng. Frågorna avsåg huvudsakligen att utröna vederbörandes kunskap i föreningsteknik o. dyl. (Källa: 1278)

 

 

 

Kungl. Gotlands infanteriregementes Korpralskårsförening

Bildades ?. Ansluten till Försvarsväsendets Underbefälsförbund. Hade 1940 80 medlemmar. Ordförande var korpral O. Roslund, sekreterare korpral F. Kronlund, kassör korpral E. Conradsson

 

 

 

Kungl. Gotlands infanteriregementes Jaktklubb

 
 
 
 

Kungl. Gotlands artilleriregementes officerssällskap

Skall främst verka för ett gott kamratskap och en god sammanhållning mellan kamraterna på regementet.

Skall utgöra en förbindelselänk mellan kamrater som tjänstgör på regementet och vid andra förband, staber och skolor.

Skall uppvakta vid tillfällen som syftar till ovan stående målsättningar

Den årligen återkommande "Sancta Barbarafirandet" vid A 7 och tävlingen om "Mortimer Cederholms vandringspris" är två aktiviteter som A 7 officerssällskap bedriver i syfte att nå målen för sällskapet,

Medlem blir den yrkesofficer som tillhör och tjänstgör på regementet, samt den yrkesofficer som vid övergång till central personalkår, annat regemente eller vid pensioneringen önskar kvarstå som medlem.

Efter A 7 nedläggning år 2000 har officerssällskapet upphört. Kamratföreningen har åtagit sig att överta en del av officerssällskapets årliga evenemang och uppdrag.

 
 
 

Kungl. Gotlands artillerikårs underofficersföreningen

Bildat 1888. Vid den s k tjänsteställningreformen 1972 bytte föreningen 1/7 namn till A 7:s kompaniofficersförening.

 

(1937) "A 7:s underofficersförening hade i lördags ordinarie årsmöte å mässen under ordförandeskap av styckjunkare K. Thimgren. Därvid föredrogos års- och revisionsberättelserna och ansvarsfrihet beviljades. Styrelsen fick följande sammansättning: Styckjunkare J. W. Pettersson, ordförande, styckjunkare G. Nilsson, vice ordf., styckjunkare A. Söderström, sekr., styckjunkare G. Pettersson, kassör, samt övriga ledamöter tygförvaltare G. Blomström och styckjunkare A. Berg. Revisorer blevo styckjunkare C. J. Klintborg och tygförvaltare J. Hagberg med förrådsvaktmästare H. Jupither som suppleant. Mässunderofficer blev sergeant A. Ingmansson med sergeant H. Broström som suppleant. Vidare antogs ett av sergeanterna K. Eklund och E. Lundgren utarbetat förslag till nya stadgar för föreningen. Sedan ytterligare en del interna föreningsangelägenheter dryftats vidtog ett trevligt samkväm". (Källa: 1312)

 

(2/12 1946) A 7:s underofficerskår hade på lördagen årsmöte. Vid styrelsevalet nyvaldes styckjunkare Gösta Nordgren till ordförande. övriga ledamöter omvaldes. I övrigt behandlades en del interna frågor och kårangelägenheter. Efter sammanträdet samlades medlemmarna till supé. (Källa: 1345)

 

(3/12 1946) "A 7:s underofficersförening höll i lördags årsmöte. Först behandlades en del frågor från Svenska Underofficersförbundet. Års- och revisionsberättelserna upplästes sedan och ansvarsfrihet beviljades åt styrelsen för det gångna arbetsåret. Vid val av styrelse utsågs till ordförande styckjunkare Gösta Nodfors, vice ordförande styckjunkare Erik Alin, sekreterare styckjunkare Albin Ingmansson, kassör fanjunkare Oskar Svennefelt och ledamot styckjunkare Erik Frögren. Till ombud vid nästa års underofficerskongress valdes styckjunkare Albert Söderström. Ytterligare en del frågor behandlades och efter sammanträdet samlades medlemmarna till supé". (Källa: 1313)

 
 
 

A 7:s Kompaniofficersförening

Vid den s k tjänsteställningreformen 1972 bytte föreningen 1/7 namn till A 7:s kompaniofficersförening. Tidigare hetat Kungl. Gotlands artillerikårs underofficersföreningen.

 
 
 

Kungl. Gotlands artillerikårs Furirkårsförening

Ansluten till Försvarsväsendets Underbefälsförbund. Hade 1940 50 medlemmar. Ordförande var sergeant C. Hillne, sekreterare furir E. Norrby, kassör furir K. Steen
 
 
 

Kungl. Gotlands artillerikårs Konstapelklubb

Bildat 1911. Ansluten till Försvarsväsendets Underbefälsförbund. Hade 1940 14 medlemmar. Ordförande var konstapel T. Karlsson, sekreterare konstapel K. Fernestam, kassör konstapel H. Rickard
 
 
 

Fårösunds kustartilleridetachements skytteförening

(1913) "Fårösunds kustartilleridetachements skytteförening hade söndagen 23 d:s årets andra täflan i fältmässig skjutning. Den var anordnad i trakten norr om Fårösund och leddes af styckjunkaren J. Nilsson. Skjutstationerna voro trenne, med 5 skott från hvardera, och målen utgjordes af 1/3-, 1/2- och 1/1-figurer. Antalet deltagare var 21, och resultatet blef: 1:a pris sergeant Lundvall 13 träff, 2:a korpral 23/11 Ak. Engström 12 tr., 3:e kapten Wennerström 10tr., 4:e styckjunkare Nilsson 9 tr., 5:e upk. Persson 9 tr., 6:e batterivaktaren Nordström 9 träffar.Prisen utgjordes af silfverbägare, som utdelas vid årsmötet". (Källa: 1309)

 
 
 

Gotlands kustartillerikårs officerssällskap

Bildat 1939. Representationsförening. KA 3 Officerssällskap svarade för officerarnas gemensamma trevnad i form av olika mässaktiviteter. Självskrivande ordförande i sällskapet var regementschefen. De viktigaste funktionärerna var mässdirektören och mässofficeren som hade det yttersta ansvaret för mässen och tillställningarna. En årlig återkommande tillställning var "Lille jul" där subalterncorpset fritt kunde häckla äldre kamrater för vad de gjort eller inte gjort under året. Sällskapet anordnade även årligen de två stora högtidsmiddagarna "Regementsmiddagen" och "Höstmiddagen". Regementsmiddagen eller även kallad "Vårmiddagen" var dessutom regementschefens representationsmiddag till vilken prominenta hedersgäster från såväl Gotland som från övriga riket kunde inbjudas. Det ansågs förr som en stor ära att bli inbjuden till KA 3 regementsmiddag. Minnessaker och olika traditionsföremål från fackföreningarna och officerssällskapet har överlämnats till kamratföreningen som numera förvaltar dessa saker.

 
 

Gotlands kustartillerikårs officersförening

Bildat 1939. Intresseförening. Lokalförening av Svenska Officersförbundet.

 
 

Gotlands kustartillerikårs underofficerssällskap

Bildat 1939. Representations- och intresseförening. Ansluten till Svenska Underofficersförbundet.

 
 

KA 3 Underofficersförening

Bildat 1939

 
 

Gotlands kustartillerikårs Flaggkorpralsförening

Bildades 1939. Upphörde 1944. Ansluten till Försvarsväsendets Underbefälsförbund. Hade 1939 8 medlemmar.

 
 

Gotlands kustartillerikårs Korpralsförening

Bildades 1939. Året efter 1940, kom även furirerna att ingå i föreningen. Därför bytte föreningen namn till "Kungl Gotlands kustartillerikårs Furir- och Korpralsförening". Ansluten till Försvarsväsendets Underbefälsförbund. Hade 1939 43 medlemmar.

 
 

Gotlands kustartillerikårs Furir- och Korpralsförening

Bildades 1940. Föreningen ombildades 1944 till "Kungl Gotlands kustartillerikårs underbefälsförening". Ansluten till Försvarsväsendets Underbefälsförbund. Hade 1940 42 medlemmar.

 
 

Gotlands kustartillerikårs underbefälsförening

Bildat 1940. Representations- och intresseförening. Ansluten till Svenska Underbefälsförbundet.

 
 

KAROF Kustartilleriets Reservofficersförening på Gotland

Kustartilleriets reservofficersförbund bildades år 1929. Målsättningen var att utveckla reservofficersinstitutionen och att vidareutbilda medlemmarna. Sedan 1980-talet har antalet medlemmar minskat. Under 1990-talet har det legat runt 750. År 2000 gick Kustartilleriets reservofficersförbund ihop med Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund i den nya organisationen Sveriges Reservofficersförbund.

KAROF/GOTLAND (underavdelning till SVEROF) bildades 1990 genom ett samarbete mellan dåvarande KA 3 förbandsledning och de reservofficerare som tillhörde förbandet. Föreningen har alltid varit öppen för reservofficerare som har en bakgrund som anställd RO vid gamla KA 3. Föreningen lades ner den 31 december 2005

 
 

KA 3:e Värnpliktigas fritidsklubb för nykterhet och ansvar

Landets då enda militära nykterhetssammanslutning bildades i april 1957 vid KA 3. Upphovsman var sergeanten Åke Palmgren. Redan från början fick klubben ett femtiotal medlemmar. Tanken att bilda en militär nykterhetsklubb bland de värnpliktiga på KA 3 fick Palmgren under 1956 års värnpliktskontingents våldsamma festande där bland annat ett femtontal värnpliktiga dömts för olika fylleriförseelser. Efter klubbens bildande hade den statistiken sjunkigt dramatiskt.

 
 

KA 3 Konstförening

Föreningen arrangerade konstutställningar och övriga aktiviteter som rör konst. Inköpa konstverk för utlottning bland medlemmarna. Utlottningen ägderum två gånger per år. Alla anställda och tidigare anställda vid KA 3 samt nära anhöriga till dessa ägde rätt att vara medlem. Föreningen upphörde då förbandet lades ner.

 
 

KA 3 Jaktklubb

Klubben samlade ett begränsat antal jägare till jakter och kräftfiske på förbandets olika övningsområden. Det var alltid Fortifikationsbefälhavaren som var självskriven ordförande och man hade kösystem för intag av nya medlemmar. Jaktklubben uppgick vid förbandets nedläggning i Gotlands Militärdistrikts jaktklubb som bedriver jakt på de markområden som fortfarande disponeras av Försvarsmakten på Gotland.

 
 

Kamratföreningen Gotlands kustartilleristerna

Gotlandskustartilleristerna. Kårens kamratförening. Bildat 1945.

 
 

KA 3 Olika Sammanslutningar

Vid förbandet fanns en del blandade mindre sammanslutningar. "Smaklökarna" och "Hallshuks Cigarrförening" mm.

 
 
 

Officersklubben

(1887) "Officersklubben hade i måndags afton sitt vanliga månadssammanträde, dervid öfversten m. m. v. Hohenhausen i ett anslående skåltal på sina och kamraternas vägnar tog farväl af kapten Dröös och löjtnant Edström, hvilka voro inbjudne till denna festlighet. Talaren betonade i hjertliga ordalag, att kamraterna på Gotland stäse skulle hafva i minnet desse sina förre kamrater samt tillönskade dem all lycka och framgång vid den korps, som de nu tillhör". (Källa: 1357)

 
 
 

Föreningen Gotlands fasta försvar

(1915) "Från enskildt håll här på Gotland har till styrelsens för föreningen Gotlands fasta försvar förfogande ställts ett belopp af 2,000 kronor, att användas till främjande i positiv riktning af frågan om bibehållandet och utvecklandet af försvarsanstalterna vid Fårösund". (Källa: 1310)

 

 

 

Förbruksföreningen Visborg

(1913) "Förbruksföreningen Visborg hade igår middag sammanträde i underofficersmässen å Visborgs slätt under kapten Th. Stålhandskes ordförandeskap. Styrelse- och revistionsberättelserna föredrogos, och ansvarsfrihet beviljades. Till styrelseledamöter utsågos fanjunkare J. Böttiger och fanjunkare P. V. Eilertz (den senare omvald), och till styrelsesuppleanter nyvaldes kapten N. Kruuse och omvaldes fanjunkare C. O. Pettersson. Revisorer blefvo kapten A. G. Lindman och fanjunkare G. Dahlman med fanjunkare E. Weströrm och sergeant R. Thomsson som suppleanter. Utdelninger har varit 8 procent på bodvaror och 2 procent på mejeriprodukter". (Källa: 1311)

 
 
 

Officerarnes Målskjutningsförbund på Gotland

Den dåvarande prins Oscar (sedermera kung Oscar II) ansåg att den personliga skjutskickligheten hos officerarna behövde förstärkas och föreslog bildandet av ett målskjutningsförbund. Intresset var stort och den 5 februari 1859 bildades Officerarnes Målskjutningsförbund.

Under 1880-talet bildades filialavdelningar runt om i landet. (Många av dessa filialer gick sedermera upp i regementenas skytteföreningar).

Officerarnes Målskjutningsförbund på Gotland bildades 1889. En skytteförening enbart för de som lägst förordnats till fänriks tjänstegrad som yrkesofficer, reservofficer eller värnpliktig officer.

Till en början användes endast revolver eller pistol men har successivt utökats och omfattar numera gevär, kpist och automatkarbin.

I varje gren genomförs årligen tre medaljskjutningar där man samlar poäng till seriemedaljen. Brons utdelas efter uppnådda 25 poäng, silver efter 60 och guld efter 100 poäng.

Den tredje medaljskjutningen är tillika Årsprisskjutning då årets mästerskytt på respektive vapen koras. Den skytt som får bästa sammanlagda resultat i årsprisskjutningarna blir slutligen förbundsmästare.

 
 
 

Reservofficerssällskapet på Gotland

Tillhör CFB (Centralförbundet för Befälsutbildning) Bildat 1958. 

 
 
 

Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund (SAFR)

Reservofficersinstitutionen för armén infördes i Sverige genom 1892 års härordning. Svenska arméns reservofficersförbund bildades år 1924. Det hade som målsättning att verka för en ändamålsenlig utveckling av reservofficersinstitutionen, för en fortsatt militär utbildning av reservofficerarna samt för deras kårintressen och sammanhållning.

Flygvapnets reservofficerare bildade ett förbund med samma målsättning år 1935. Tilläggas kan att flygvapnet vid denna tid hade en egen reservofficersutbildning, men ännu ingen officersutbildning. Den fick man först genom 1936 års försvarsbeslut. Fram till dess rekryterades aktiva officerare genom passage eller tillfälliga kommenderingar från de äldre försvarsgrenarna.

År 1945 gick dessa två reservofficersförbund samman i Svenska arméns och Flygvapnets reservofficersförbund. Förbundets medlemsantal har under 1990-talet gått ned från drygt 5 000 till cirka 4 200.30

År 2000 gick Kustartilleriets reservofficersförbund ihop med Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund i den nya organisationen Förbundet Sveriges Reservofficerare, SVEROF

 
 
 

Förbundet Sveriges Reservofficerare (SVEROF)

Kustartilleriets reservofficersförbund och Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund gick samman under hösten 2000 och bildade den nya organisationen Förbundet Sveriges Reservofficerare, SVEROF. Svenska Flottans Reservofficersförbund ingår inte i SVEROF. Den nya organisationen har år 2000 cirka 5 200 medlemmar, med drygt 700 från Kustartilleriets reservofficersförbund och omkring 4 500 från Svenska Arméns och Flygvapnets Officersförbund. SVEROF är organiserat i sektioner med en amfibiekårsektion, en armésektion och en flygvapensektion. Därtill kommer den fackliga verksamheten som bedrivs inom ramen för det SACO-anslutna Sveriges Reservofficersförbund (SROF). SROF ger också ut tidningen Reservofficeren som distribueras fyra gånger per år i cirka 7 500 exemplar.

SVEROF:s huvudsakliga uppgifter är att bevaka reservofficerarnas intressen, erbjuda olika utbildningar och kurser, upprätthålla och utveckla internationella kontakter, bedriva försvarsupplysning och idrotts- och tävlingsverksamhet. Förbundet ser, när försvaret minskas och repetitionsövningarna blir färre, en viktig framtida uppgift i att säkerställa tillgången på kompetent personal åt Försvarsmakten samt att utveckla och bibehålla reservofficerarnas och andra officerares kompetens som anställda. SVEROF arbetar också internationellt i paraplyorganisationen Conféderation Interalliée des Officiers de Reserve (CIOR) genom SWEROF, som i detta sammanhang är ett svenskt paralyorgan för både SVEROF och Svenska Flottans reservofficersförbund.

 
 
 

Reservunderofficerssällskapet Gutarna

Tillhör Svenska Reservunderofficersförbundet. Bildat 1939

 
 
 

Gotlands Landstormsförbund

1907 bildades i Härnösand den första frivilliga landstormsföreningen som snart följdes av flera föreningar och förbund.

Den 5 juli 1912 bildades Sveriges landstormsföreningars centralförbund som är en sammanslutning av inom riket verkande landstormsförbund. Centralförbundet understödde och uppmuntrade till anordnandet av frivilliga landstormsövningar, särskildt för landstormens befäl. Den frivilliga landstormsutbildningen har erhållit bättre stadga efter att Kungl. Maj:t genom en generalorder av den l juni 1923 fastställde planer och instruktioner för den frivilliga landstormsbefälsutbildningen inom till Sveriges landstormsföreningars centralförbund anslutna förbund och föreningar. Under Världskriget bildades i nästan alla delar av landet kvinnliga  landstormsföreningar för att samla beklädnadspersedlar m. m. åt landstormen.

 

1914 bildades Gotlands Landstormsförbund som skulle ta hand om frivillig landstormsutbildning och anslöt sig till riksorganisationen för samma ändamål. Förbundet fick 8 föreningar, en för vaje landstormsområde. 1926 blev det 4 föreningar på grund av omorganisationen och namnet ändrades till Förbundet Gotlands nationalbeväring.

 
 
 

Förbundet Gotlands Nationalbeväring

Grundades 1926. Tidigare hetat Gotlands Landstormsförbund.

 
 
 

Gotlands FBU-Förbund

Gotlands FBU-Förbund grundades under namnet Gotlands Landstormsförbund 1914 och bytte 1926 namn till Förbundet Gotlands nationalbeväring som i sin tur 1943 bytte namn till Gotlands FBU-Förbund (Gotlands Befälsutbildningsförbund). Ingående i förbundet: Visby FBU-förening, Hoburgs FBU-förening bildat 1956, Hemse FBU-förening, Dalhems FBU-förening, Havdhems FBU-förening bildat 1956, Ljugarns FBU-förening, Tingstäde FBU-förening, Stånga FBU-förening bildades 1956, Norra Gotlands FBU-förening.

Sedan 1943 har organisationen förändrats vid ett flertal tillfällen men har hela tiden behållit sitt namn i stort fram till den 1 januari 2006. Då byttes namnet till Svenska Försvarsutbildningsförbundet.

På Gotland ingår Försvarsutbildarna Mellersta Gotland, Försvarsutbildarna Norra Gotland, Försvarsutbildarna Södra Gotland och Försvarsutbildarna Visby

Förbundet innehar vid Svens på Fårö ett FBU-läger där kursverksamhet pågår företrädesvis under juni, juli och augusti. Lägret kan närmast karaktäriseras som ett totalförsvarsläger där såväl FBU som SLK, SRK, Hemvärnet m fl organisationer bedriver utbildning.

 

Nationalbeväringen ändrar namn

Skall hädanefter heta Gotlands befälsutbildningsförbund

(1943) "Förbundet Gotlands nationalbeväring samlades i lördags till möte i lottornas lokal vid hamnen. Som främsta punkt på föredragningslistan stod förbundets antagande av nytt namn samt antagande av nya stadgar.
Såsom inledning gav överstelöjtnant Söderberg en kort historik över landstormsrörelsen på Gotland samt en orientering om de konsekvenser den nya försvarsordningen fört med sig ifråga om frivillig utbildning. Härvid anförde överstelöjtnanten i huvudsak, att landstormen numera försvunnit ur rullorna, och därmed har en av landstormsföreningarnas viktigaste uppgift - att utbilda landstormsbefäl - också upphört. Men härmed är inte sagt, att den frivilliga utbildningsverksamheten skall upphöra. Nej, den kommer tvärtom att få mycket större omfattning. K. m:t har nämligen uppdragit åt Centralförbundet att omhänderha all frivillig befäls- och ungdomsutbildning vid armén.
De värnpliktiga, som under sin tjänstgöring uttagits till befälsutbildning, komma att förordnas till befäl i de grader som motsvarar erhållen utbildning - vpl underbefäl, sergeanter och fänrikar. Förordnandet kommer att gälla för en tid av fyra år. För att detta härefter skall kunna förnyas, erfordras att vederbörande genomgår en kompletteringskurs. Denna fullgöres i två omgångar under de två sista åren av fyraårsperioden.
Möjligheter till förordnande i högre grader finnas också. Underbefäl kunna nämligen erhålla högre underbefälsgrad och underofficersgrad, sergeanter kunna bli fanjunkare och fänrikarna löjtnanter och så småningom även kaptener. Allt detta förutsätter emellertid, att stipulerade befordringskurser, genomgås. Såväl kompletteringskurser som befordringskurser skola genomgås på frivillighetens väg.
Att centralförbundet, som erhållit dessa utbildningsuppgifter, skulle kunna behålla sitt gamla namn - Svenska landstormsföreningarnas centralförbund - ansågs inte lämpligt. Efter flera olika förslag beslöts på centralförbundets årsmöte i våras, att förbundet fr. o. m. den 1/7 1943 skulle heta Centralförbundet för befälsutbildning. De gamla landstormsförbunden omdöpas till Befälsutbildningsförbund, och föreningarna komma i allmänhet att kallas för Befälsutbildningsföreningar Överstelöjtnanten framhöll även ungdomsutbildningens stora betydelse särskilt för hemvärnets rekrytering.
Efter denna orientering valdes överstelöjtnant Söderberg att leda dagens förhandlingar, och kapten. Tallqvist utsågs att föra protokollet. Ordföranden gav en orientering i namnfrågan, varefter man enkälligt beslöt att ändra namnet till Gotlands befäsutbildningsförbund. Styrelsen hade framlagt förslag till nya stadgar, vilka också godkändes efter några mindre justeringar.
Därefter företogs val av ny förbundsstyrelse. Härvid valdes överste Berggren, I 18, till förbundets och förbundsstyrelsens ordförande, medan nämndeman C. K. Gahnberg, Tofta, blev vice ordförande. Till övriga ledamöter valdes köpman C. O. Kolmodin och ombudsman Georg Pettersson, Visby, samt ing. F. Dehnberg, Slite. Suppleanter för dessa bleve landstingsman H. Levander, Havdhem, folkskollärare S. Tingström och köpman N. Malmberg, Visby. Härutöver.ingår i styrelsen en ledamot från var och en till förbundet ansluten förening. Dessa bleve, riksbankskassör A. Borgström, Visby, landsfiskal B. Bonde, Slite, rektor B. Nordlander, Hemse, insp. C. A. Broander, Källunge, och fjärdingsman H. Hallgren, Klintehamn. Till suppleanter för dessa valdes ing. B. Fritz, Visby, köpman E. Broander, Havdhem och posttjänsteman J. Kristoffersson, Sanda". (Källa: 592)

 
 
 

Svenska Värnpliktsofficersförbundet (SVOF)

Genom 1942 års försvarsbeslut infördes en ny befälskategori, värnpliktiga underofficerare, för att fylla behovet på plutonsbefäl i den under beredskapstiden snabbt växande krigsmakten. År 1947 grundade värnpliktiga underofficerare i Stockholm en intresseorganisation. Under de följande åren bildades liknande föreningar på flera ställen i landet. Dessa sammanslöt sig år 1952 i Värnpliktiga Underofficerares Riksförbund (VUOR). Förbundet fick år 1971 ställning som frivillig försvarsorganisation. I samband med befälsreformen året därpå ändrade förbundet namn till Svenska Värnpliktsofficersförbund. Under 1990-talet har förbundet delvis till följd av energiska värvningskampanjer haft en gynnsam medlemsutveckling. År 1991 hade det 663 medlemmar.

Svenska Värnpliktsofficersförbundet har till uppgift att bedriva försvarsupplysning, utbilda värnpliktsofficerare, rekrytera och utbilda instruktörer samt att vara intresse- och kamratorganisation för värnpliktsofficerare och verka för ökad förståelse för värnpliktsofficerens situation. Målgruppen är främst värnpliktiga kompanibefäl.

Förbundet erbjuder utbildning som syftar till att vidmakthålla eller utveckla kompetensen hos värnpliktsofficerare. Utbildningen är vanligtvis truppslagsöverskridande och har på senare tid fokuserat på skjutsäkerhet. Svenska Värnpliktsofficersförbundet har år 2000 cirka 1 700 medlemmar organiserade i åtta föreningar och en central styrelse. Svenska Värnpliktsofficersförbundet är sedan den 1 januari 2001 ett specialförbund inom Centralförbundet för Befälsutbildning.

 

Bildades under namnet av Landstormsofficerare på Gotland den 23 januari 1937. Ombildades den 22 april 1943 till VOF (Värnpliktiga Officerares Förening på Gotland).

 
 
 

Värnpliktiga Underofficerares Förening på Gotland

Bildades den 16 januari 1955.

 
 
 

Gotlands Militärförening / Gotlands Försvarsförening

Bildades 1900. Namnbyte till Gotlands Försvarsförening 1980. Föreningen har till uppgift att "Främja intresset för militäryrket och stärka kamratskapet". Föreningen var ursprungligen gemensam för officerare och vederlika (präster, läkare, veterinärer, reservofficerare mm) från Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.

Gotlands militärförening hade i lördags (5/4 1919) afton sammanträde i artillerikårens officersmäss, varvid stabsläkaren d:r J. O. Nordlander i ett synnerligen intressant föredrag skildrade sina minnen från sin tjänstgöring i Tyskland 1917. (Källa: 1314)

 
 
 

Hemvärnsbefälets riksförbund (HBR)

Hemvärnsbefälhavarnas Riksförbund bildades den 25 mars 1942 efter förberedelser sedan oktober 1941. Tanken på ett riksförbund hade uppkommit under de kurser som anordnades för hemvärnsbefälhavarna. Den drivande kraften var rektor Torbjörn Wennerberg. I början var förbundet endast en intresseorganisation för hemvärnsområdesbefälhavare. Först år 1962 öppnades det för allt hemvärnsbefäl. Vid tillkomsten och under många år framåt betraktade sig förbundet som en intresseorganisation som bl. a. skulle verka för ekonomisk ersättning åt sina medlemmar och deras inordning i det militära systemet. Men förbundet ville även verka för ökad utbildning och bättre utrustning samt för rekrytering till hemvärnet. Först år 1994 erhöll förbundet ställning som frivillig försvarsorganisation. Numera är det framför allt inriktat på kompetenshöjande utbildning och på rekrytering. Dess medlemsantal har mellan åren 1995 och 2000 stigit från drygt 4 500 till drygt 9 000.

 
 
 

Gotlands Länskommitté av Folk och Försvar

Det bildades år 1936 under namn av Gotlands Luftskyddsförening. Då var utbildning av luftskyddet en frivillig angelägenhet. Den organisation som trädde i kraft under luftskyddsberedskapen 1939-45 var huvudsakligen utbildad genom föreningens försorg.

När luftskyddet bytte namn följde föreningen med och kallade sig 1946 Gotlands Civilförsvarsförbund. Dess verksamhet inriktades då huvudsakligen på frivillig utbildning inom hemskyddets ram. Senare upptogs ocksa viss fortsatt utbildning för inskriven civilförsvarspersonal. Numera ingår inte hemskydden i civilförsvarsorganisationen. Det hindrar inte att alIa människor måste ha kännedom om de enklaste grunderna för brandsIäckning oeh olycksfallsvård. Det är förbundets uppgift att förmedla sådan kunskap.

 
 
 

Gotlands Civilförsvarsförbund

På initiativ av överståthållare Torsten Nothin bildades år 1937 Sveriges Riksförbund för civilt luftskydd, Riksluftskyddsförbundet. Redan under beredskapsåren stod det klart att verksamheten måste breddas till att gälla hela civilförsvaret, vilket underströks när det genom civilförsvarslagen av år 1944 infördes allmän civilförsvarsplikt. År 1948 permanentades denna lag.

I de stadgar för Riksluftskyddsförbundet som i mars 1945 fastställdes av Kungl. Maj:t stadgades också att förbundet genom upplysning och propaganda skulle främja civilförsvaret och det frivilliga arbetet därför, främst beträffande hemskyddet. Förbundet skulle även utbilda personal för civilförsvarets alla grenar. År 1951 ändrade förbundet namn till Sveriges Civilförsvarsförbund.

Redan år 1943 föreslog den år 1941 tillsatta hemortsförsvarsutredningen en gemensam organisation för civilt och militärt försvar. Detta förslag förkastades emellertid av statsmakterna. Utvecklingen har dock gått i den riktningen. Och behovet av skydds- och hjälpinsatser i kris- och krigssituationer har breddats och ökat.

Förbundet utbildar hemskyddsombud och genomför utbildning i självskydd. Det har under senare år även börjat samarbeta med liknande organisationer i Baltikum, Polen och Ryssland. Förbundet hade år 1949 drygt 134 000 medlemmar. Antalet har sedan dess sjunkit kraftigt. År 2000 finns knappt 35 000 medlemmar.

På Gotland bildades år 1936 en förening under namn av Gotlands Luftskyddsförening. Då var utbildning av luftskyddet en frivillig angelägenhet. Den organisation som trädde i kraft under luftskyddsberedskapen 1939-45 var huvudsakligen utbildad genom föreningens försorg. 

När luftskyddet bytte namn följde föreningen med och kallade sig 1946 Gotlands Civilförsvarsförbund. Dess verksamhet inriktades då huvudsakligen på frivillig utbildning inom hemskyddets ram. Senare upptogs ocksa viss fortsatt utbildning för inskriven civilförsvarspersonal. Numera ingår inte hemskydden i civilförsvarsorganisationen. Det hindrar inte att alIa människor måste ha kännedom om de enklaste grunderna för brandsIäckning oeh olycksfallsvård. Det är förbundets uppgift att förmedla sådan kunskap.

 
 
 

Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund

Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund är ett rikstäckande förbund under Centralförbundet för Befälsutbildning och bildades i sin nuvarande form år 1977. Förbundet är ett fackkompetensförbund för miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Av Sveriges cirka 1 300 inspektörer är 400 medlemmar i Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund.

Förbundet anordnar årligen en kurs på Centralförbundet för Befälsutbildnings gård på Fårö, där miljö- och hälsoskyddsinspektörerna utbildas i att hantera en kris- eller krigssituation inom både den civila och militära delen av totalförsvaret. Ett stort antal medlemmar har deltagit i internationella insatser. Förbundet har av naturliga skäl nära samverkan med kommuner och myndigheter som Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet.

Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund ser möjligheter i att utöka sitt deltagande i internationella insatser, som nu prioriteras inom Försvarsmakten, och i utvärderingar av genomförda insatser. Behovet av kunskap om sjukdomar, smittspridning, hantering av vatten, mat, miljöskyddsfrågor m.m. i samhället och inom Försvarsmakten är stort och kommer att öka.

 
 
 

Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund

Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund vill erkännas som frivillig försvarsorganisation. Riksförbundet är en central sammanslutning av i stort sett alla militära kamratföreningar i Sverige, som tillsammans omfattar drygt 45 000 medlemmar år 2000. Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund har till uppgift att stödja och utveckla den militära kamratföreningsverksamheten, förmedla kontakter mellan föreningar och mellan Sverige och grannländerna samt att verka i frågor som rör försvaret. Organisationen bedriver också totalförsvarsupplysning genom att de lokala föreningarna ofta anordnar seminarier och föreläsningar om aktuella frågor rörande försvaret samt ger ut informationsskrifter. Det är också en social verksamhet där människor träffas.

Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund ser en förstärkt framtida roll inom sin nuvarande verksamhet, när regementen m.m. läggs ned, och inom traditionsvården där lokala kamratföreningar redan i dag i flera fall helt eller delvis svarar för förbandsmuseernas löpande verksamhet.

 
 
 

Flygvapenfrivilligas Riksförbund (FVRF)

Förbundet härleder sitt ursprung från de kamratföreningar som under beredskapsåren bildats vid lufbevakningskompanierna. Den första bildades år 1940 vid luftbevakningscentralen i Göteborg. Under de följande åren tillkom liknande föreningar på flera platser i landet. I slutet av 1940-talet lades dock några av dessa ned. Efter att luftbevakningen år 1948 överförts från armén till flygvapnet och kraftigt upprustats uppstod ett ökat behov av befäl. Tanken uppkom att bilda ett särskilt befälsutbildningsförbund. År 1956 bildades Sveriges luftbevakningsförbund (SLBF). Nya lokalföreningar grundades och gamla reaktiverades. Under 1950-talet utbyggdes även flygvapnets bastjänst med ett ökande behov av befäl till följd. Eftersom den frivilliga befälsutbildningen skulle gälla båda tjänstegrenarna ändrades förbundets namn år 1962 till Flygvapenföreningarnas Riksförbund. År 1992 lade man till Flygvapenfrivilliga. Förutom befälsutbildning bedriver förbundet även ungdomsverksamhet.

 
 
 

Föreningen Sveriges Sjöfart & Sjöförsvar - FSSS

Föreningen Sveriges Sjöfart och Sjöförsvar (FSSS) är en ideell, politiskt och fackligt obunden organisation med omkring 1 700 medlemmar som arbetar för att skapa insikt, kunskap och förståelse för alla verksamhetsfält i det maritima området, från sjöförsvar till sjöfart. FSSS är en del av det maritima nätverket, där  huvudintressenterna är: Sveriges Fartygsbefälsförening, Sjöbefälsförbundet, SEKO/Sjöfolk, Sjöfartsverket, Svenska Transportarbetarförbundet, Sveriges Redareförening, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sjöassuradörernas Förening, Sjöfartsforum, Kustbevakningen, Marinen, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Dessa organisationer är på olika sätt engagerade i och stödjer FSSS. FSSS ändamål är att ”samla i Sverige maritimt engagerade och intresserade personer och organisationer samt att verka för ett ökat samarbete mellan dem allt för att främja Sveriges maritima intressen”.

FSSS har en centralstyrelse för policyutveckling och gemensamma frågor samt lokalavdelningar i Göteborg, Helsingborg, Malmö, Ystad, Karlskrona, Kalmar, Visby och Stockholm. De arrangerar möten, studiebesök etc. En aktiv ungdomsverksamhet bedrivs på Vitsgarn i Hårsfjärden och vid Bovik på Björkö i Göteborgs skärgård av Ungdomsförbundet Sveriges Flotta, som sedan 1964 bedriver sin verksamhet fristående med eget ekonomiskt och juridiskt ansvar. Verksamheten omfattar seglarläger, konfirmations- och seglarläger samt småläger och kursverksamhet under höst, vinter och vår. FSSS har ansatt en målbild som innebär en tydlig ungdomsprofil. FSSS ger ut tidningen Sjöfart och Sjöförsvar – Under svensk flagg med sex nummer per år. Tidningens syfte är att hålla medlemmarna och andra intresserade à jour med vad som händer över hela den maritima bredden samt kunna utgöra forum för debatter och synpunkter inom hela det maritima området.

 
 
 

Visborgs fältridtklubb

Bildades 1910. Föreningen bestod av militära ryttare. Senare slogs föreningen ihop med en civil ryttarförening och tog namnet Visby Ridklubb.

 

(25/1 1913) "Visborgs fältridtklubb har i dag halt ordinarie årssammanträde i artillerikårens officersmäss. Därvid föredrogas styrelse- och revisionsberättelserna samt beviljades ansvarsfrihet för det gångna året. Till ledamöter af styrelsen omvaldes de i tur afgående, löjtnanterna J. O. Ohlson och T. Ytterberg samt direktör O. Hansson. Revisorer hlefvo löjtnanterna G. T. Silvén och F. H. Kylberg med löjtnanterna G. W. von Braun och F. H. Andreasson som uppleanter. Styrelsens förslag till plan för ridter och täflingar under innevarande år, omfattande prishoppningar i tre klasser på våren, löpningar i slutet af juni eller början af juli samt jakter under hösten eller vintern, godkändes. Klubban beslöt ansluta sig till det i höst i Stockholm bildade Svenska ridsportans riksförbund. Att utse klubbens representant i Föreningen för den varmblodiga hästafvelns befrämjande på Gotland uppdrogs åt styrelsen". (Källa: 978)

 

(1/2 1915) Visborgs fältridtklubb hade lördags eftermiddag sitt årsmöte. Därvid föredrogos års- och revisionsberättelserna samt beviljades ansvarsfrihet. Klubbens räkenskaper balansera på kr. 1,279:33. Styrelsens allmänna plan för öfningar och täflingar under innevarande år godkändes.

Till styrelseledamöter återvaldes major E. Nordenskjöld och dir. Otto Hanson samt nyvaldes löjtn. N. E. Velander. Till revisorer atsågos löjtnanterna G. Silvén och H. Kylberg med reg.-intendenten kapten S. Rydman och löjtnant H. Andreasson som suppleanter. Till sist godkändes väckt förslag till ändring af stadgarna. (Källa: 1327)

 
 
 

Kvinnornas Samarbetskommitté för Gotlands försvar

Tillhör Sveriges Civilförsvarsförbund. Bildades den 14 februari 1952. Kommittén har 11 kvinnoföreningar knutna som medlemmar till sig. Kommitténs huvuduppgift är att inom anslutna organisationer och även i övrigt sprida upplysning om Civilförsvaret.

 
 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig