Föregående sida

Gotländska Uppbådsfanor

1700 - 1721

Biskopen Jöran Wallin berör 1747 på tal om sigillen i förbigående ett annat ämne av heraldiskt intresse: de karolinska uppbådsfanorna: "Men i krigstider, då allmogen vpbodas och kläder sig i harnesk, då kommer det [tredingssigillet] til måtto. Derföre ser man ock tre fanor på Gothland, hwardera med samma Merken, som i Sigillerna, hwilka förwaras vnder Fredstiden i en Kyrka af hwarje Treding. GUD låte dem stå der, och multna bort!"

Vad gäller biskopens sistnämnda vällovliga bön, förstås dikterad mera av fredsälskan än av antikvariska hänsyn, måste vi konstatera att han blivit bönhörd överhövan! De gotländska uppbådsfanorna är i stor utsträckning just bortmultnade. De fem som någotsånär bevarats är i flera fall enbart

Fyra av dem finns i Statens trofésamling och en i Gotlands Fornsal. De har beskrivits av Leif Törnquist. Av hans redogörelse framgår att de fem fanorna kan indelas i två motivgrupper. Den första motivgruppen beskriver Törnquist på följande sätt: "Tre av fanorna är utförda i blå lärft och i grovt gulbrunt måleri mellersta tredings sinnebild, en springande häst, samt årtalet 1711"; en av dem har texten "Haijde ting", en annan Hemse ting, och på den tredje finns endast bokstäverna "Ha" i behåll.

Den andra motivgruppen representeras av den fjärde och femte fanan. Den fjärde finns i Gotlands Fornsal och härrör från Boge kyrka; den är av vit lärft och målad med Nordertredingens emblem, ett träd i naturliga färger, samt i de fyra hörnen en fågel på en kvist. Den femte fanan är ett fragment och uppges vara från "Fovova ting" (säkert: Forsa ting). Den finns i Statens trofésamling. Den är av ofärgat linne med målat motiv, och visar översta delen av ett träd och i fanans ena hörn en fågel (örn?) sittande på en gren.

Det är påfallande i de geografiska angivelserna ovan att den första motivgruppen kommer från södra Gotland och den andra från norra. Förhållandet har närmare undersökts utifrån en genomgång av uppgifter i äldre källor om gotländska uppbådsfanor.

Dessa uppgifter redovisas i en exkurs till denna artikel. Slutsatsen av denna genomgång är följande.

Fem uppbådsfanor är bevarade idag och ytterligare tre nämnda i äldre källor. De har varit av två slag: i söder blå fana med häst eller med Carl XII:s chiffer, i norr vit fana med träd och fyra fåglar. Gränsen går mellan de två fögderierna, inte mellan de tre tredingarna. Exempelvis har Hemse ting och Hejde ting samma fana, och de tillhör samma fögderi men olika tredingar.

Fanornas motiv framstår sålunda som helt logiskt valda med hänsyn till vilka sigill som vid denna tid användes hos Södra respektive Norra häradsrätten: i söder Medeltredingens sigill 1653 med den springande hästen och i norr Nordertredingens sigill 1653 med ekträdet. Detta att Gotland nu var indelat i två regementen, inte tre, gör också att vi inte har anledning att vänta oss att det fanns några uppbådsfanor med Sudertredingens symbol, en sittande fågel (eller som det senare blev, Gudslammet). För övrigt är det intressant att Sudertredingens sigill 1653 liknar den fågel på en kvist som finns på Bogeversionen av Norra regementets uppbådsfana. Möjligen har man då Medeltredingens och Nordertredingens sigillmotiv kom till användning på uppbådsfanorna också velat få med Sudertredingens, ifall det vid den här tiden fortfarande var känt. Man tyckte kanske att fågeln passade ihop med Nordertredingens träd.

De gotländska karolinska uppbådsfanorna har i litteraturen hittills ansetts vara betingade av Gotlands tredingsindelning, med en eller flera fanor för varje treding. Den tolkningen framförs av N. V. Söderberg 1961 och samma uppfattning finns även i senare litteratur. Emellertid var uppenbarligen verkligheten en annan. Mot bakgrund av genomgången ovan kan vi nu konstatera att fanorna härrör från en indelning av uppbådet, som gällde under några få år innan den ovannämnda tredingsindelningen infördes 1715.

Tillkomsten för flertalet och förmodligen alla fanorna kan bestämmas till åren omkring 1710, då det gotländska bondeinfanteriet var indelat i kompanier grupperade i två regementen, Norra och Södra. 1710 uppgavs att Norra befallningen och Södra befallningen hade varsin befälhavande major och hade 8 respektive 10 kompanier.  Detta överensstämde nästan, men inte helt, med Gotlands civila indelning: Norra fögderiet och Södra fögderiet bestod nämligen av vardera 10 ting. Totalt blir alltså antalet ting 20 och antalet kompanier 18. Söderberg har säkert rätt då han konstaterar: "Inom Södra regementet har tydligen varje ting satt upp ett kompani, så bör också ha varit fallet inom det Norra. Där har dock av någon anledning förekommit någon sammanslagning vid ett par ting."

Uppgifterna i exkursen tyder på att vart och ett av Gotlands kompanier troligen haft en egen fana.

Indelningen i två regementen varade bara några år och ersattes redan 1715 med tre divisioner, en vardera för Nordertredingen, Medeltredingen och Sudertredingen. 

Låt oss nu återvända till Wallins uppgift 1747. Intressant är att Wallin anger att fanorna hade respektive tredings sigills märke, alltså för Nordertredingen trädet, för Medeltredingen hästen och för Sudertredingen Gudslammet Agnus Dei. Wallin uppfattade ju (felaktigt) att sistnämnda symbol var Sudertredingens urgamla, eftersom han inte kände till 1653 års sigill för Sudertredingen med en fågel som symbol. Det finns anledning att noggrant överväga Wallins uppgift, att det fanns tre tredingsfanor med respektive tredings sigill, var och en förvarade i "en" kyrka. Har verkligen Wallin sett dessa fanor? En förklaring skulle kunna vara att Wallin har sett några av de ovannämda fanorna från Södra regementet och Norra regementet, och därefter dragit den förhastade slutsatsen att det nog också fanns en fana med det som han trodde var Sudertredingens sigill. 

En annan förklaring skulle möjligen kunna vara att Wallin kände till några numera helt försvunna och okända fanor, som kan ha hört samman med det bondeuppbåd, som organiserades i början av 1740-talet i samband med hattarnas krig mot Ryssland.

Sammanfattningsvis framträder följande bild. Från Södra fögderiet är fanor kända i Eksta, Linde, Klinte, Gerum och Atlingbo kyrkor. Alla anges vara blå (utom för Gerum där uppgift saknas). Motivet anges för de tre förstnämnda vara en häst, i två fall åtföljd av texten 1711 och Hablinge respektive Hejde ting (på Lindes exemplar bör det ha stått Hemse ting). Uppenbarligen är det exakt dessa tre fanor, som idag är bevarade i Statens trofésamling; uppgifterna stämmer mycket bra.

För Gerum och Atlingbo anges motivet vara Karl XII:s chiffer, för Gerum åtföljt av texten 1709. Fanorna i Linde, Roma och Gerum uppges ha borttagits efter ryska invasionen 1808; åtminstone den förstnämnda fördes "af svenskarne till fasta landet". Man skall observera att det inte var ryssarna som tog dessa fanor. Det uppges felaktigt av Söderberg 1961.

Från Norra fögderiet är fanor kända från Roma och Boge kyrkor, samt den fragmentariska fanan från Forsa ting. De avbildar ett (ek)träd samt i fanans fyra hörn en fågel på en kvist. Fanorna från Boge och Forsa är vita eller naturfärgat ljusa. Fanorna saknar text, även den från Boge som är bevarad nästan helt intakt.

Sammanfattningsvis kan följande konstateras:  De gotländska karolinska uppbådsfanorna är av två slag; i söder blå fana med häst eller med Carl XII:s chiffer, i norr vit fana med träd och fyra fåglar. Gränsen går mellan de två fögderierna, inte mellan de tre tredingarna. Exempelvis har Hemse ting och Hejde ting samma fana, och de tillhör samma fögderi men olika tredingar.

Uppbådsfana

Har förvarats i Boge kyrkas torn. Numera i Gotlands Fornsal; den dateras till troligen 1710. Måtten är ca. 180 x 150 cm. "Av vitt linne, 180 cm hög vid stången, på duken målat med oljefärg, en ek med blad och ollon, omgiven av på gröna kvistar sittande svarta fåglar, av vilka återstår två vid stången och större delen av den vid övre yttre sidan, dukens yttre och halva nedre del borta, liksom en del i trädets krona, stången blåmålad med spets av järn, tillsammans 323 cm lång.

 

Uppbådsfana

Har förvarats i Roma kyrka.(Dede ting, MT eller möjligen NT, NF). Beskrivs av P. A. Säve omkr. 1860 (I:232): "I Roma k:a fanns äfv. en sådan fana m. ett blomstrande träd (P. Mårtensson Karby), också bortförd. Kyrko-fana i Roma (öf:r Mjölbjergs bänk), 4 aln hög o. 3 aln bred, m. blott en fogel i hvart hörn. C. L. Ansarfve i Fole, systren f. 75 vid Karby." I den militära tredingsindelningen i början av 1700-talet är det troligt att Roma räknades till Medeltredingen (dit socknen hörde kyrkligt och från 1653 även skatteadministrativt), men man kan inte utesluta att socknen räknades till Nordertredingen (dit socknen hade hört judiciellt till 1681)

 

Uppbådsfana

Har förvarats i Gerums kyrka. (Eksta ting, ST, SF). Beskrivs av Hilfeling 1799 (I 1994 s. 204): "Kyrkan besågs, men utom en gammal söndrig fana med konung Carl XII:tes chiffer av år 1709, som var upphängd, fanns intet anmärkningsvärt." Vid inventeringen 1830 (Domkapitlet F X: 1 f. 178v) uppgavs: "En fana skulle hafva funnits i denna kyrka men blef borttagen 1809".

 

Uppbådsfana

Banda Ting 1711

Bredd: 115.0 cm, Höjd: 160.0 cm, Längd stång: 310.0 cm

 

Uppbådsfana

Har förvarats i Atlingbo kyrka.(Banda ting, MT, SF). Beskrivs av Hilfeling 1799 (I 1994 s. 224): "En gammal blå fana med fransar omkring och Kg. Carl den 12:tes chiffer förvarades i kyrkan."

 

Uppbådsfana

Har förvarats i Linde kyrka. För Linde finns en alternativ uppgift om fanans motiv: fanan skulle avbilda "Gotlands vapen o. compagnimärket". Uppgiften är osäker: hästmotivet anges också för fanan i Linde kyrka och stämmer med den bevarade fanan från Hemse ting i Statens trofésamling. Sålunda verkar den troligaste förklaringen vara att sagesmannen (församlingsprästen Ekholz) har förväxlat hästen med Gotlandsvapnet.

Beskrivs av P. A. Säve omkr. 1860 (I:232): "I de kyrkor der compagnier funnos i K. Carl XII:s tid funnos fanor, s. förvarades i kyrkorna: i Linde fanns en dylik, af värken, mkt maskstungen m. Gotlands vapen o. compagnimärket. (Albr. Ekh:z) Linde-fanan skall varit mörkblå m. en riddare till häst utsirad, st. 2 aln i 4-kant, m. spjut o. krona öfverst på stången. År 1808-9 bortförd af svenskarne till fasta landet. (L. Romdahl)." Uppenbarligen är det denna fana som idag finns i Statens trofésamling med texten Hemse ting.

 

Uppbådsfana

Har förvarats i Stenkumla kyrka. Blå med en målad häst. "Stenkumla Ting 1711"  Ritningen från KrA. 

 

Uppbådsfana

Har förvarats i Eksta kyrka. (Eksta ting, ST, SF). Beskrivs av Hilfeling 1799 (I 1994 s. 188f): "En gammal blå sönderriven bondefana med en påmålad häst å båda sidor och inskriptionen Habling Ting 1711 stod i ett hörn i kyrkan." Eksta ting gränsade i söder till Hablinge ting och i den ändrade tingsindelningen fr. o. m. 1774 kom Eksta socken att höra till Hablinge ting, vilket bör kunna vara förklaringen till att Hablinge tings fana förvarades i Eksta kyrka 1799. (I så fall är detta förhållande intressant: det skulle tyda på att uppbådsfanorna upplevdes som aktuella ännu i slutet av 1700-talet.) Uppenbarligen är det denna fana som idag finns i Statens trofésamling och har den stympade texten "Ha...". (Två andra tingsnamn vore tänkbara, nämligen Hejde ("Haijde"), men från det tinget finns en annan fana bevarad, och Halla, men det tingets fana bör ha haft Norra regementets motiv.)

Bredd: 60.0 cm, Höjd: 131.0 cm, Längd: 313.0 cm

 

Uppbådsfana

Har förvarats i Klinte kyrka.Standarerna har troligen tillhört det enrollerade kavalleriet på ön. (Hejde ting, MT, SF). Beskrivs av Hilfeling 1799 (I 1994 s. 206): "En gammal sönderriven blå fana med en målad häst uppå samt Hejde ting 1711 stod i kyrkan." Uppenbarligen är det denna fana som idag finns i Statens trofésamling med texten "Haijde ting". Bredd: 105.0 cm, Höjd: 132.0 cm, Längd Stånglängd: 311.0 cm

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig