Föregående sida

Vårdkasar på Gotland

 

Äldre vårdkase

1626 bestämde den dåvarande danska länsmannen på Gotland, Falk Lykke att varje ting eller sätting skulle ha en larmplats. Strandvakter skulle utsättas och vårdkasar (Landbaal ) anordnas. Vid varje strandvakt skulle det finnas två man till häst för att vid behov kunna underrätta officerarna och länsmannen. I januari 1628 förnyades denna order till den nye länsmannen Jens Høeg, som fick i uppdrag att försvara Gotland med gott "landeværn", särskilt på de ställen där landstigning kunde ske.

 

I en skrift skriven av den svenska befallningsmannen Elias Starck 10/8 1675 i samband med en eventuell dansk landstigning på Gotland, nämns uppsättande av vårdkasar. Bönderna beordrades att "widh hambnarna på bergen wåhlkastar upsettias och allmogen till tur widh hambnar och stellen till wakthållande förordnad blifua".

 

Kungörelse om uppförande av vårdkasar utfärdades den 6/4 1742 (Se nedan). Det är den första bevarade kungörelsen av detta slag. I fråga om vårdkasar vid kusterna hänvisar den dock till förut använda platser. Som en nyhet tillkom "vårdutsikter" inne i landet på höjderna i Lärbro, Fole, Vänge, Stenkumla, Etelhem och Linde. På dessa platser skulle resas höga stolpar med klätterpinnar och med bandjärn i toppen där tjärved skulle kunna antändas. Härifrån skulle strandvakternas vårdkasar observeras och deras hud med eldsignaler spridas över hela landet. Även vid de vanliga vårdkasarna restes vårdstänger, detta var dock inte något nytt. Vårdkasarna uppsattes och bekostades av allmogen, det var också bönderna som, enligt Hökerstedt, "höllo ständig wakt och uppassning wid alla fyrbåkar och utkikares".

 

Inför hotet om en rysk invasion under det förmodade kriget som var på väg fattades beslut om försvarets organisation på Gotland utan allmänhetens hörande i en länskungörelse den 22/8 1788, som i v. landshövdingens frånvaro undertecknades av landssekreteraren och landskamreraren. Häri anbefalldes allmogen att samlas i sockenstugorna för närmare överläggning om beväpning och vakthållning. I samma kungörelse bestämdes platser för vårdkasar och strandvakter, varvid förmodligen gammal praxis följdes. Vidare utfärdades noggranna föreskrifter om tjänsten vid vårdkasarna och allmogens beväpning och samling vid larm.
Strandvakten ålåg "att hava ett vakande öga åt havet, ofta uppstiga på de uppställda vårdstängerna och noga tillse om något krigsskepp eller kaparefartyg skulle tillärna landstigning". Vakten hade då att avgöra om vårdkasen skulle tändas eller endast den närmaste bygden uppbådas. Vakten bestod av tre man. Vid larm skulle en stanna kvar vid vårdkasen, en bege sig till kyrkan för att ordna med ringning i kyrkklockan och en gå till närmaste gästgivargård där en häst alltid skulle stå till reds så att han ridande kunde fortsätta med bud till länsmannen. Vakthållningen gick i tur inom de socknar där strandvakt fanns. Befriade var endast klockaren och skolläraren. För försummelse kunde böter utdömas. Klockarna hade sina särskilda uppgifter. De skulle ofta gå upp i kyrktornen och se efter om någon vårdkase hade tänts. I så fall skulle de hänga ut en flagga åt det håll varifrån faran hotade samt ringa i kyrkklockan.

 

I mitten av 1850-talet då Gotlands nationalbeväring var organiserad fanns även i fred en hög beredskap ungefär som nutidens hemvärn. Varje man hade sitt vapen hemma och kunde vid kallelse omedelbart bege sig till kompaniets övningsplats.

Behovet av ett snabbt förbindelseväsen för militärt bruk hade länge varit insett. År 1821 bestämdes också i kungl brev att telegrafer skulle sättas upp på Gotland för detta ändamål. Det kom också en hel del gamla telegrafer. Dessa var emellertid i så bristfälligt skick att de inte blev uppsatta.
Det gamla beprövade vårdkasesystemet återstod, dess signaler skulle omedelbart nå varje man. General av Dahlström beslöt att anlita denna metod 1853 när den politiska situationen i Europa varslade om ett krig. Han begärde och fick tillstånd att ordna vårdkasar för nationalbeväringens samling.

Uppdraget att göra vederbörliga rekognoseringar och förslag uppdrogs åt kapten C J Sjöberg, vilken då tjänstgjorde som stadsadjutant. Hans system byggde i huvudsak på 1788 års bestämmelser men upptog ännu fler vårdkaseplatser. Han konstruerade också en ny modell till vårdkase. Den bestod av ett pålok som uppbar en stång med en tunna, invändigt klädd med lera, i vilken brännbara ämnen kunde läggas. Och vid behov antändas. För arbetet beviljades ett anslag av 800 rdr. I september 1854 var systemet färdigt.
Där inga hus fanns i närheten byggdes stugor för vakten. Ingen vakt blev dock utsatt och inga instruktioner utfärdade. Efter de oroliga åren på 1850-talet fick vårdkasarna stå och förfalla. Militärbefälhavaren H Gyllenram fann dem 1864 "så angripne af röta, att de flesteej förtjena reparation". Eftersom det fanns en karta över vårdkaseplatserna kunde de lätt förnyas. Kungl Maj:t gav då tillstånd att de revs ned och såldes på auktion. Någon nyuppsättning blev det inte fråga om. I stället bestämdes 1885 att nationalbeväringen skulle sättas på fältfot efter signal genom klockringning i kyrkorna under tre timmar med fem minuters uppehåll mellan varje kvarts ringning. (Källa: A-102)

 

Ritning till vårdkase 1853.

 

 

 

Lista över vårdkasar uppsatta 1788 - 1854.

Bara. Bahra berget 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Jöns Persson vid Hallgårds.
Bunge. Näs udd vid Fårösund Vårdkase uppsatt 1788. Sydöstra udden av Bungenäs.
Bunge. Sundsängen Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Anders Andersson vid Stux. Mellan Stux och Biskops.
Burs. Bondarfve backe 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var G Loggin vid Sigdes.
Eke. Halle backe 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Severin Norrby vid By. Vägskälet 500 NO om Eke kyrka.
Eksta. Kronvalls fiskeläge Vårdkase uppsatt 1788.
Eksta. Kronvalls fiskeläge Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Conrad Hägur och Carlström vid Bjerges.
Endre. Endre backe Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Nils Nilsson vid Bjers.
Etelhem. Etelhems backe Vårdkase uppsatt 1788. I trakten av Bjärkby.
Fardhem. Sandarfve kulle 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Höjden 1300 meter NNO om Fardhems kyrka.
Fleringe. Svarfare huk Vårdkase uppsatt 1788. Svarvare klint vid Kappelshamnsviken.
Fleringe. Svarfare huk 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. 
Fole. Fole backe Vårdkase uppsatt 1788. Mellan Fole kyrka och Ringvide.
Fole. Ösarfve backe 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Nyberg vid Nygårds och Olof Farstedt.
Follingbo. Follingbo backe Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var J Pettersson vid Lilla Vede. NV om Norrbys.
Fårö. Fårö kyrka "varden" Vårdkase uppsatt 1788. Höjden I km sydost Fårö kyrka.
Fårö. Landsnäsa Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var lotsen Hamstedt. Landsnäs.
Fårö. Lauterhorn Uppsatt 1853-54. Lutterhorn.
Gothem. Gothems hammar Vårdkase uppsatt 1788.
Gothem. Gothems hammar 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var arbetskarl Weström vid torpet Hästhagen.
Grötlingbo. Faludden Vårdkase uppsatt 1788. Inloppet till Slesviks hamn i Grötlingbo udd.
Grötlingbo. Grötlingbo udd Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var lotsen Hallbom.
Hablingbo. Vaktudd Vårdkase uppsatt 1788. Vid Garnsviken.
Hablingbo. Vaktudd 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Peder Burge.
Hall. Halls klint Vårdkase uppsatt 1788.
Hall. Halls huk 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var P M Lindström.
Hangvar. Häftings klint 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Lundberg vid Häftings.
Hellvi. S:t Olofsholm Vårdkase uppsatt 1788.
Hellvi. Smöjen 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var tullvaktmästaren i Lörje Hr. Krook.
Klinte. Klinteberget Vårdkase uppsatt 1788. Ovanför Klinte kyrka på klinte backe "klinteberget" öster om kyrkan.
Klinte. Klinteberget 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Johan Olin Walla.
Kräklingbo. Thorsburgen 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var länsman Nordahl. Torsburgen p 68,1.
Linde. Linde backe Vårdkase uppsatt 1788. "Lindeberget" väster om kyrkan.
När. Kapelluddens fiskläge Vårdkase uppsatt 1788. Kapellet i Närs hamn. Kapelluddens fiskläge (möjligen Stångudden om detta namn hänsyftar på vårdstång)
När. Nabbsudden Vårdkase uppsatt 1788. Mellan Laus holmar och Närsholmen Nabbens fiskeläge.
När. Närs holme 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Hans Holmén.
Näs. Näs udd Vårdkase uppsatt 1788. Näs udd vid inloppet till Burgsviken i Näs socken.
Othem. Lotsbacken i Slite Vårdkase uppsatt 1788.
Othem. Lenna berget 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var patron Eneqvist. Vid Slite.
Rute. Furillen 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var L Kolmodin vid Malms.
Rute. Skallra backe 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Nordahl vid Koparfve. Skoldru, fornborg, p 52.8, 2 km SV Rute kyrka.
Stenkumla. Stenkumla backe Vårdkase uppsatt 1788. Vid Stenkumla kyrka.
Stenkumla. Stenkumla backe Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var husbonden L Bokström i Stenkumla.
Stenkyrka. Gotlands jungfru Vårdkase uppsatt 1788. Omedelbart väster om Lickershamn.
Stenkyrka. Rödklints udd 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var länsman Kock. Klinten N Stenkyrkehuks fyr.
Sundre. Holmhällar Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var G Engström vid Kyrkarfve.
Sundre. Waktbacken Vårdkase uppsatt 1788. Hoburg i Sundre socken "Vaktbacken" 500 m sydväst Tore.
Sundre. Waktbacken Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var H Westergårda. 500 m SV Tore.
Tingstäde. Tingstäde backe 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Olof Lundin. Vid kyrkan.
Tofta. Utholmen Vårdkase uppsatt 1788. Mellan Gnisvärd och Västergarn.
Tofta. Nyref 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var husbonden L Bokström i Stenkumla.
Tofta. Staf klint 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var husbonden L Bokström i Stenkumla. (Vårdkasehöjden i Tofta)
Vamlingbo. Nybro skans (Vale) Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var lotsen Wigsten.
Visby. Korpö klint vid Visby Skansudde Vårdkase uppsatt 1788.
Visby. Korpklint (norr) 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Joh. Elm vid Mickelgårds. Vid Snäckgärdsbaden.
Vänge. Bjerges Vårdkase uppsatt 1788. 500 m väster Vänge kyrka.
Vänge. Wänge backe 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var fältväbel Häglund vid Gandarfve. 500 meter V om kyrkan.
Västergarn. Westergarns holm (Skansudde) 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var handlaren J Westberg.
Västerhejde. Korpklint 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var kapten Kylander. Vid Högklint i Västerhejde enl annan uppgift.
Öja. Faludd Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var Klas Bringes.
Östergarn. Herrviken Vårdkase uppsatt 1788. Grogarn Omkring 1 km väster Herrviken.
Östergarn. Sysneudd Vårdkase uppsatt 1788.
Östergarn. Grogarns berget 1 Vaktbod. Uppsatt 1853-54. Ansvarig för tunnorna var P Stenbom och Joh. Wiberg. Ca 1 km V om Herrvik.
   
   
   

PUBLICATION OM WARD-KATZARS INRÄITAlNDE HÄR PA LANDET 6/4 1742

H K M:ts Troman giör witterligt at som högsta nödwändigheten wid thenna påståendekrigs conjunctur fordrar, at Wård-Katzar, såsom altid i erforderliga tider brukligt warit, på tiänliga ställen i Landet inrättade warda, så framt Landets Inwånare den räddning och trygghet, som wederbör, wid all oförmodad påkommande händelse af fiendteligt anfall, det Gud dock nådigt afwände, giörligen skola til godo niuta; Så har jag til den ändan, efter behörigt öfwerwägande med Chefen för den härstädes warande Artillerie Bataillonen, Majoren, Wälb. Hr Gustaf Mannerheim om alt thet som ländande kan wara til Landets defension och thess sättiande uti förswars stånd funnit nödigt, at til berörde Wård-Katzars inrättande giöra fölljande författning, uti det afseende, at uti god tid och så snart det med ögnemärke kan erhållas, at Fienden wid någon hamn, inlopp eller annat ort hit til Landet söka skulle, med densamma må kunna giöras hastigast nödigt motwärn, och den anstalt, genom sammansamkat makt förfogas, hwarmedelst des landstigning och inbrott uti Landet, medelst den högsta Gudens nådiga tilhiälp, kan förekommas och om intet giöras. Hwarföre nu högst angeläget är, at

 

1) Wård Katzar runt omkring Stränderna uppå the yttersta uddar och högar, så nära ut wid siön som möjligt är, på alla the förre wanlige ställen, hwarom Allmogen sielfwa hafwer kunskap samt CronoBetienterna blifwit underrättade uti tingen, nu genast uprättade warda på lika sätt samt efter samma structur och byggnad som the för detta uti förra örlogstiden här på Landet uppsatte och inrättade blifwit, näml af godt tort wärke, sammanlagt ris och torf, med sådant mera, som lättel kan fatta elden och til en låga uppwäxa och lysa i fall wid oförmodat tilfälle skulle behöfwa itändas: börandes och thesse Katzar wara af tiänlig storlek, så at i fall någon af them skulle eld påsättas, then ej hastigt må komma at utbrinna och slåckna, utan länge rök ifrån sig afgifwa, när wärket någorlunda ligger til siös, och röken kan hindra inlöpandet uti the rätta och rena hambnarna. Och som det skulle gå långt omkring (i alla fall något fiendteligt annalkande förhanden wore) för än Allmogen som har långt ifrån stranden up i Landet, kunde skönja elden af dem, på sådan händelse itänd Wård Katz, så finner jag äfwen therjämte högst oundgängeligt:

 

2) At på fölljande högar i norrabafallningen mitt uti Landet näml på Läderbro, Fohle och Wänge högar eller backar, samt äfwen på Stenkumble, Ejtelhems och Linde högar eller backar i södra befallningen, stora trän til wårdutsikter nu också genast inrättade warda börandes därfil tagas ett högt trä, som hwartera på sitt ställe nedsättes i jorden och i högden upreses med genombårade stora håll och slåar som gå därigenom, och således inrättas, at en karl lättel kan klifwa därupp, se sig omkring och therifrån gifwa tecken med eld, til hwilken ända öfwersta spetsen eller toppen af mas te träet bör förses med stora trinda brand-järn, hwilka fyllas med torr tiärad wed och sådant som sig hastigt eldfånga låter och straxt itändes kunna så snart någon af the wid stranden stående wård Katzar förmärkas bränna.

 

3) Böra äfwenväl sådana höga trän, utom the i föregående § 2 utsatte ställen, på högarna uprättas ut med de yttersta Wård Katzar wid stränderna at af them kunna så mycket längre se ut i siön til at uptäcka något fartyg som nalkas landet. Och som thessa träen ut med stranden komma allenast til sådan ända at upsättas och Wård Katzar som står ut med them, wid all händelse kommer at tändas, så behöfwer thessa inga brandjärn, så som the, hwilka stå på högarna uti Landet. Om wärkställandet af alt thetta lärer hwar och en trogen K M:ts och Cronans undersåtare så mycket mera med sorgfällighet och nit för sitt Fäderneslands bästa giöra sig åhågad och högst bekymrad, som ej mindre härunder beror hela thetta Landets och hwars och ens egen trygg- och säkerhet. I anseende hwartil icke allenast allmogen i tingen, såsom the för detta til Wård Katzarnas inrättande och efter Cronobefallningsmännen hos mig inkomna berättelser wid handen gifwit indelta warit, åligger och härmed allwarligen antydes, at til aldrasidst inom denna Månadens slut, upsätta på alla förenämnda gamla ställen the med högstnödigt warande Wård-Katzar tillika med the äfwen uti föregående 2 och 3 § § på wissa högar förr upreste trän til teckens gifwande ther utur enär någon fara å färde är: utan ock anbefallas här prester, Crono Befallningsmännen tillika med Cronolänsmännen hwar och en i sit ting at, wid högsta answar tilgiörande, behörigen föranstalta, at alla förenämnda Wård Katzar och Wårdstänger, på theras rätta ställen inom förelagde tid, på sätt som wederbör inrättade och behörigen försedda warda. Åliggande CronoBefallningsmännen, at straxt om wärkställigheten häraf hos mig inkomma med the ras tilförlåteliga berättelser.

 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Till huvudsidan                    Kontakta sidansvarig