|
Länsherrar
på Gotland
1398 - 1645 |
| |
|
Konrad von Jungingen |
|
 |
|
Länsherre på Gotland: 1398 - 1408 |
|
|
Konrad von Juningen född ca 1355 och död 30
mars 1407 var stormästare av Tyska Orden
mellan åren 1393 och 1407. Han var född i
Jungingen i sydvästra delen av Tyskland.
Konrad dog på slottet Marienburg och
begravdes där.
En arméstyrka
under hans befäl invaderade och erövrade
Gotland år 1398 samt fördrev de hatade
Vitaliebröderna
bort från ön.
|
|
 |
 |
|
|
|
|
| |
|
Ulrich von Jungingen |
|
 |
|
Länsherre på Gotland: 1398 - 1408 |
|
|
Konrad von Jungingen efterträddes av sin Ulrik von
Jungingen.
Konung Erik hade under
en utländsk resa anhållit hos kejsar
Venceslaus om att han ville
förmå Orden att återlämna ön. Vid ett möte i
Helsingborg den 15 juni
1407 träffades mellan konung Erik och de
preussiska fullmäktige
överenskommelsen om Gotlands avträdande.
Högmästaren skulle avstå
ön åt konungen så snart han utbetalt en
summa av 9,000 engelska
nobler såsom ersättning för Ordens
fästningsverk.
Högmästaren
förklarade att under hans tid där gutarna
hade bevisat sig som «biderbe
(biederne) leute», hederligt folk.
Det dröjde
emellertid mera än 1 1/4 år efter
överenskommelsens avslutande innan
ön avträddes, eftersom inlösningssumman blev
inte
till fullo erlagd förrän den
22 september 1408, då avsägelsebrevet utfärdades.
Ulrich von
Jungingen var född 1360 och stupade den 15
juli 1410 vid slaget vid
Grunwald (Tannenberg), där han kommenderade
en härstyrka med Tyska Ordens riddare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Erik av Pommern |
 |
|
Länsherre på Gotland: 1408 - 1449 |
|
|
Född 1382 i Pommern död 1459 i Pommern. Kung
av Danmark, Norge och Sverige mellan åren
1412 och 1439. Han efterträdde drottning
Margareta vars son dog innan han hann bli
kung. Hon valde då sin systerson Erik som
kom från Pommern.
Gotland inlöstes 1408 från Tyska orden av Erik av Pommern, som
den 1 augusti 1411 grundlade Visborg i stadens sydöstra hörn. Som
ledare för byggnadsarbetet tillsatte konungen Trugot Hase (Trut
Has) till Örtofta, riddare 1407, sedermera ståthållare på Visborg
till sin död 1437. Konungen bosatte sig själv på Visborg 1436 och
vid sin flykt från Gotland 1449 överlämnade han ön till Danmark. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Oluf Axelsen Thott |
| |
|
Länsherre på Gotland:
1449 14/7 - 1464 16/9 |
|
|
Född i slutet av 1300-talet död den 16
september 1464 i Visby.
Son till Riddaren Axel Pedersen Thott och hans hustru Katrine Axelsdatter
(Krognos).
Olof Axelsson Tott, den förste danske
länsherren på Gotland, innehade ön i 15 år.
Han var amiral och riddare samt tillhörde
danska högadeln, släkten Tott var en av
Danmarks äldsta och mäktigaste ätter.
Axelssönerne, som spelade en stor roll i
medlet och senare hälften av 1400-talet, var
söner av riksmarsken Axel Pedersson Tott
till Barlef, som var tre gånger gift och
hade 9 söner och 1 dotter. |
|
 |
|
Av dessa
9 bröder var Olof Axelsson en. De andra var Åke,
Lauritz, Oluf, Peder, Kjeld, Ivar, Erik, Filip och
Anders. Oluf
erhöll Gotland i förläning och pant av konung
Kristian för en betydlig summa penningar, som han
lånat kungen till utrustande av expeditionen till
Gotland och som han inte återfick. Han har verksamt,
såsom Kristians fältöverste och amiral, deltagit i
kriget mot Sverige, men inte hållit sig för god att
även ibland kapa handelsfartyg.
Han och hans bror Philippus Axelsson dog
båda samma år på Gotland, nämligen 1464, och blev begravna i samma grav på södra
sidan i Vårfrukyrkans kor. Han var gift två gånger. Först med Kadrin Jensdotter
Falk och sedan med Anna Jensdotter till Vailöf. I första giftet hade han dottern
Brita som senare blev gift med ståthållaren i Östergötland, riddaren och
riksrådet Erengisle Nilsson Natt och Dag. Uti andra
giftet hade Axelsson två döttrar, Cecilia, gift med
riddaren Björn Johansson i Valby, och en dotter
vilken liksom halfsystern hette Birgitta. |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Philippus Axelsen
Thott |
| |
|
Länsherre på Gotland:
1464 16/9 - 4/11 |
|
|
Född ca 1430 död den 4 november 1464
i Visby. Son till Riddaren Axel
Pedersen Thott och hans hustru Ingeborg
Ivarsdotter. Gift med Ermengård
Eggertsdatter Frille.
Vid konung Christian I:s kröning i Sverige
147 dubbades han till Riddare och 1462
erhöll han titeln Riksråd. År 1464 var han
bland de danska befallningsmän som efter
Christian I lämnade Stockholm på vägen
hem till Danmark hamnade på Gotland.
Samtidigt, den 16 september 1464, avled hans
bror Oluf som var länsman på ön och
Philippus fick tillfälligt överta broderns
tjänst, som han skulle styra tillsammans med
Olufs änka Anne. Dock blev han inte kvar på
tjänsten någon längre tid eftersom han redan
den 4 november 1464 avled. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Ivar Axelsen Thott |
| |
|
Länsherre på Gotland:
1464 4 /11 - 1487 /5 |
|
|
Född ca 1420 död den 1 oktober 1487. Son till Riddaren
Axel Pedersen Thott och hans hustru Ingeborg
Ivarsdotter.
Gift med Margaretha Poulsdotter Laxmand d.
1467. Deras barn: Beata Ivarsdotter Thott d.
1487. Elisabeth Ivarsdotter Thott. Ingeborg
Ivarsdotter Thott. Agneta Ivarsdotter Thott
d. 1466. Olof Ivarsen Thott.
Omgift 1466-09-21 i Nyköping med Magdalena
Karlsdotter Bonde f. 1445 d. 1495. Deras
barn: Margaretha Ivarsdotter Thott d.
1473.
Omgift med Marine Torbensdotter Bille. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Jens Holgersen
Ulfstand |
| |
|
Länsherre på Gotland:
1487 - 1509 |
|
|
Jens Holgersen Ulfstand föddes ca 1460 och
avled den 6 februari 1523.
Som länsherre på Gotland hade han kungens
fulla förtroende. Han var ledare över
Östersjöflottan och kapade fientliga fartyg
på kungens order.
Han gifte sig med Holmgerd Axelsdatter
Brahe. De fick dottern Christence
Jensdatter Ulvstand, gift med
riksrådet Tönne Tönnesen Viffert.
Christence dog 1544. Efter
Holmgerds död 1495 gifte Ulfstand 1498 om sig med
Margareta Arvidsdotter Trolle. Tillsammans får de åtta barn: Holger
Jensen Ulvstand, död som ung. Arvid Jensen Ulvstand
till Bönnet och Lyngby (Trolleljungby)
Arvid dör ogift 1539. Börge Jensen Ulvstand till
Glimminge och Örup, död 1558. Gert
Jensen Ulvstand till Bönnet, Lyngby och
Legeved, död 1560. Greger Jensen Ulvstand
till Örup och Lyngby, död 1544. Ogift. Beate Jensdatter
Ulvstand, död 1523. Sidsel Jensdatter Ulvstand, död 1575.
Elsebe Jensdatter Ulvstand, död 1540. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Laurids
Skinkel |
|
 |
|
Länsherre på Gotland:
1509 - 1517 |
|
|
Född omkring 1465 och död den 28 maj 1533.
Gift med Hilleborg Pedersdatter Bille, död 1
september 1536. Han var son till
Morten Skinkel till Rolfsted och Margrethe Friis.
Mellan åren 1502-07 var han länsman på Krogen,
Annæs, Gurre och
Søborg. 1508 var han hövitsman på
Helsingborg och fick i pant samma år
Ranes Gods i Bygholm Län i Pant. År 1509
förflyttades han till Gotland där han nästan
genast tvangs avvisa ett lybskt
landstigningsförsök. Han blev kvar på
Gotland som länsherre fram till 1517. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Sören Norby |
|
 |
|
Länsherre på Gotland:
1517 28/4 - 1525 3/11 |
|
| Födelse är obekant, han avled i början
av mars månad 1530. Av adlig släkt från Fyn,
intog 1507 med en dansk flotta Kastelholms slott
på Åland. Under de följande åren deltog han i de
danska krigen mot Sverige och Lybeck, kämpade
både till lands och sjöss och vann stort rykte
genom djärvhet och tapperhet. Efter att 1515-17 ha
tjänstgjort som hövitsman på Island var han 1517
med på tåget mot Sverige som en av befälhavarna för
flottan, stannade därefter på Gotland som länsherre,
erövrade Öland 1519 och förde 1520 danska flottan till
Stockholm, där han vid Kristian II:s kröning slogs
till riddare. Fängslandet av de svenske herrarna
utfördes av Norby, som dock ogillade blodbadet och
räddade dem, som sökte skydd på hans skepp. Under
Gustaf Vasas befrielsekrig kämpade han med stor
trohet för Kristian II:s sak. Av denne insatt till
hövitsman över Kalmar län, Öland, Gotland och
Kustö slott i Finland, fyllde han med skicklighet och
framgång sin uppgift att undsätta Stockholm och de
övriga fästningarna vid kusten. |
|
|
| Småningom föll dock
Sverige och Finland i Gustaf Vasas händer. Endast
Gotland kunde han inte bemäktiga sig. Där satt Norby
kvar ännu 1524, plundrande alla handelsfartyg och
med framgång försvarande sig mot svenskarna. Men då
han ansåg sig inte kunna i längden försvara ön och
inte ville lämna den i svenskarnas våld, träffade
han i juni 1524 med danske konungen Fredrik I en
överenskommelse, att han skulle hylla den senare och
överlämna Gotland åt Danmark, men få inneha ön som
livstidsförläning. Avtalet bröts emellertid genast
af Fredrik I, varför Norby behöll ön och ånyo knöt
förbindelser med Kristian II. Han trädde i
förbindelse med de missnöjde i Sverige och sökte där
vinna ett parti för sig genom att erbjuda Kristina
Gyllenstierna sin hand. Kristian II förespeglade
honom att få bli ståthållare i detta rike, om han
kunde komma i besittning av detsamma. Större oreda
tillställde han i Danmark, där han uppväckte ett
farligt uppror bland de av skatter tryckte bönderna.
I mars 1525 gick han över till Blekinge och bröt
därifrån in i Skåne, överallt bringande allmogen
till resning. Han lät hylla Kristian II på
landstinget i Lund. Kort därefter besegrades han
dock av Johan Rantzau och inneslöts i Landskrona.
Samtidigt förstörde lybeckarna hans flotta och
fattade fast fot på Gotland. Norby såg sig därför
tvungen att ånyo underhandla med Fredrik I, hvilken
han i juni 1525 förband sig att hylla och åt vilken
han lovade att överlämna Visborg, varemot han själv
skulle erhålla Blekinge och Lister i
livstidsförläning. Från Sölvesborg fortfor han
emellertid att oroa sjöfarten, tills han i augusti
1526 efter ett nederlag, som den dansk-lybska
flottan tillfogade honom, måste fly till Ryssland,
där han av tsaren hölls i ett slags fångenskap.
Först våren 1528 lyckades kejsaren utverka hans
frigivning. Han trädde då i kejserlig tjänst och
stupade 1530 under belägringen av Florens. |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Henneke von Ahlefeld |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1525 31/7 - 1526 5/8 |
|
| f. ca. 1360. Hoptman på Gotland.
I följd av överenskommelsen av den 19 juli
1525 i Lübeck
blev ny läns- och slottsherre tillsatt av Lübeckarna,
men såsom kung Fredriks länsman. Denne
länsherre hette Hennecke von Ahlefeid. Han
har troligen endast en kort tid innehaft
Gotland. Lübeckarna
fick endast ett år uppbära inkomsterna av
ön. Genom Segebergs recess av den 5 augusti
1526 erhöll de i stället för Gotland,
Bornholm på femtio år såsom ersättning för
sina förluster och omkostnader i kriget mot
Sören Norby, och Gotland blev åter en dansk
provins. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Claus von der Wisch |
|
|
|
Länsherre på Gotland:
1526 15/6 |
|
| Gotland pantsatt
till Lübeck. Hoptman på Gotland. Då
danske konungen var missbelåten med Ahlefeld
tillsatte han fogden Claus von der Wisch,
men denne avled kort därefter. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Melchior Rantzau |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1526
29/11 - 1530 |
|
|
Född ca 1490 död 1539 "till påsken".
Han tillsattes som länsman för Gotland. Han
var emellertid aldrig där utan skötte
tjänsten gonom en underfogde / slottsfogde.
Poul Sehstedt innehade tjänsten 1526-28. Han
efterträddes av Mikael Sehstedt som hade
tjänsten 1528-30. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Henrik Nielsen
Rosenkrantz |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1530 4/8 - 1537 5/12 |
|
|
Henrik Rosenkrantz till Björnsholm
var född 1497 och död den 12 maj 1537 i
Visby.
Son till Niels Eriksen Rosenkrantz till
Bjørnholm och Vallø. I sin ungdom
företog han stora resor och blev 1522 i
Jerusalem slagen till Riddare av den heliga
graven.
Under hans tid höll den inbördes oenigheten
på att utbryta i öppen fientlighet.
Borgarena hotade bönderna och dessa rustade
sig till försvar och samlade sig 1532 i
närheten av Roma kyrka. Men Rosenkrands, som
förmodligen höll med stadsborna, infann sig
vid Roma kyrka och samtalade med samt
lugnade den uppretade allmogen och förmådde
den att sända fullmäktige till Visby för att
överlägga med stadens fullmäktige. På sådant
sätt blef genom vänlig öfverenskommelse
tvisten bilagd, onsdagen näst efter
Pingstdagen 1532.
Herr Henrik fick en vådlig död S:t Nikolai
afton (den 6 December) 1537. Han hade
tillsammans med andra "herrar" ridit ut för
att förlusta sig då en skenande häst utanför
slottet sprang på honom så han avled. Till
minne av den hemska tilldragelsen restes ett
stenkors på vägen till Kopparsvik.
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Claus Rantzau |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1538 29/6 -
1539 |
|
| År 1538 fick Claus (Nikolaus) Rantzau
och Christoffer Eilersen "Stygge"
Rosenkrantz "slottslofven". Det vill säga
befallningen på Visborgs slott. Förmodligen
har de även, då troligen, Rantzau förestått
länsmansämbetet tills det följande året
överlämnades till Christian III:s skyddsling
Wladislaus Wobitzer. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Wladislaus
Wobitzer |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1539 - 1544 |
|
|
Wladislaus
Wobitzer
var en pommersk adelsman som erhöll tjänsten
på Gotland som tack från konung Christian
III för tjänster som han gjort för honom. Han lät under sin tid påbygga och
förbättra Visborgs slott.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Eiler Hardenberg |
|
 |
|
Länsherre på Gotland: 1544
10/11 - 1551 25/5 |
|
|
Född ca 1500 död 1565
begravd Graabrødre Kirke i Horsens.
Son till Erik Hardenberg och Anne
Corfitzdatter Rønnow. Gift med Karen
Eriksdatter Rosenkrantz d. 1549 på Gotland.
Son: Erik Eilersen Hardenberg (1529-1604)
År 1530 förlänades Hardenberg med slottet
Dragsholm som han i fem års tid lyckade
tappert försvara mot de grevliga truppernas
anfall. Då Christian III i juli 1535
landsteg på Själland var Dragsholm det enda
fästet som fienden inte lyckats erövra. För
sin trohet mot konungen erhöll han tjänsten
som länsman på Malmöhus och senare 1544 på
Gotland. Han upptogs därefter också i
Rigsrådet. År 1559 utnämndes han till
Rigshovmästare och ärades därefter med
riddarslaget.
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Otto Rud |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1551 25/5 - 1557 /6 |
|
|
Otto Rud till Mögelkaer
föddes den 15 maj 1520 och dog den 11
oktober 1565. Son till Knut Rud till
Vedby och Mögelkaer.
Han fick sin första undervisning på Sorö
kloster, tjänade som page hos greve Just av
Mansfeld, därefter i 18 år hos greven av
Schwartzburg; deltog i biskopen av Münsters
krig med Gendöberne, i sachsisk tjänst först
som ryttare och sedan som landsknekt. Vände
hem till sitt fädernesland 1543.
Tjänstgjorde hos konungen; förlänad med
Dragsholm och med Gotland 1551-57. Hans
styrelsesätt gav snart anledning till
anmälan från borgarna i staden till konungen
om att slottets tjänare gjorde intrång i
deras borgerliga näring. Konungen gav dem
nya och utförligare privilegier men då Otto
Rud inte respekterade dessa blev han efter
skarpa påminnelser skild från länet.
|
|
 |
| Borgarna förföljde honom
med processer men dessa utföll till deras egen
skada, enär menige man på öns landsting gav honom de
bästa lovord som länsherre. Han liksom flera andra
bryggde öl på Roma kloster och sålde till
befolkningen. Han hade föga sinne för gamla
minnesmärken, enär han till största delen rev ned
S:ta Katarina kyrka i Visby. Otto Rud deltog till lands i det första danska
fälttåget under nordiska sjuårskriget, förde
1564 under Herluf Trolle överbefälet på ett skepp
varmed han tillika med två lybska den 31 maj
inringade det svenska amiralsskeppet Makalös och
tog amiralen Jacob Bagge tillfånga. Efter Herluf
Trolles död 1565 blev han överbefälhavare över
danska flottan, angrep svenskarna vid Bornholm
den 7 juli s. å. Efter tio timmars mördande strid
blev den tappre sjöhjälten övermannad och som
fånge måste han sedan deltaga i Klas Horns
triumftåg i Stockholm.
Han sattes i nesligt fängelse på Svartsjö slott
i Mälaren, dit pesten kom och gjorde slut på
hans liv. |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Christoffer
Huitfeldt |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1557
16/6 - 1559 8/11 |
|
|
Christoffer Huitfeldt till Berritsgaard
föddes ca 1500 och avled den 8 november 1559
i Visby. Han antog
namnet Huitfeldt 1527. Son till Otte Claussen
till Krumstrup på Fyen och Barbara Eriksdotter
till Berritsgaard.
Gift
med Öllegård Jacobsdotter (Trolle) till
Lillö född den 26 maj 1513 och död den 4 januari
1578 på
Lilla.
Kom tidigt i konung Fredriks
tjänst. Fick Vår Frus kloster i Ribe för
livstid 1527, deltog i grevefejden som chef på
skeppet Samson under Peder Skram. Spelade en
stor roll vid reformationens införande. Fänrik
vid danska adelsfanan 1534, sändes samma år till
Island för att införa den nya kyrkoordningen. Skeppshövedsman 1535.
Förlänad med Övids kloster
1535-36, länsherre på Nyhoros slott 1535-38,
Bugaard 1535 -36, Stenvigsholm 1538-42, Island
1541-43, Bergenhus 1542-56, Korsör 1556-57,
riksråd 1557. Länsherre på Gotland 1557 till sin
död 1559.
Hustrun styrde länet tills den nyutnämnde
länsherren Jens Bilde tillträdde ämbetet
1560. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Jens Bilde
(Bille) |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1559 11/12 - 1571 2/9 |
|
Jens Bilde (Bille) till Lyngsgaard och
Vram föddes den 26 januari 1531 på Varbergs
slott och avled den 3 december 1575 i
Billesholm, begravd i Vrams kyrka. Han var
son till Claus Bilde till
Lyngsgaard. Gift den 3 december 1559 på Nyborg
med Karen Eilersdotter Rönnow till
Hvidskilde död den 4 april 1592 på
Nackebölle, begraven den 9 maj i Enense.
Jens Bilde satt som herre på Visborgs slott
under sjuårs kriget (1563-70) emellan Sverige
och Danmark men märkligt nog utan att beröras av
detta. Endast en gång första sommaren landsteg
svenskarna i Östergarn och brände kyrkan och fem
bondgårdar, varefter de lämnade ön.
Är 1563-64 var den svåra isvintern, då hela
Östersjön frös till. Efter det stora slaget
vid Öland i juli 1566 kom danska flottan
följd av lybska skepp till Visby för att
begrava sina döda. Sedan en del av folket
kommit i land utbröt hastigt en svår
nordvästlig storm, som drev skeppen mot
stranden, där de krossades, endast några få
hann till sjöss och räddades. Över 7,000
människor omkom.Jens Bilde var en from,
gudfruktig och rättsinnig man, älskad av
befolkningen på Gotland. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Christoffer
Walkendorff |
|
 |
|
Länsherre på Gotland:
1571 22/8 - 1573 16/7 |
|
|
Christofer Walkendorff
föddes den 1 september 1525 och avled den 17
januari 1601. Han lär ha varit en from och rättrådig
herre, som mycket främjat Gotlands bästa
både under det han var länsherre här och
senare såsom riksråd.
Eftersom Gotland nu tillhörde Danmark så
ansågs nödvändigt att ordna dess
stiftsstyrelse. Konung Fredrik II, som 1559
efterträtt sin samma år avlidna fader
Kristian III, skref 1571 (1572) till sin
länsherre på Gotland att han skulle utse och
till Köpenhamn översända en av prostarna på
ön att bli vigd och förordnad till
superintendent över Gotland. Walkendorff,
som var en samvetsgrann
och from man, ville inte på eget ansvar tag
ett så viktigt steg, utan sammankallade öns
prästerskap för att välja vem de ansåg vara
den mest tjänliga. De valde herr Mourits
Christensen Glad, som 1572 översändes till
Köpenhamn och blev invigd och förordnad till
förste superintendent över Gotland, som 1572
blev ett eget stift. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Cristen Munk |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1573 4/12 - 1576 12/3 |
|
Födelseår okänt, d.
1612 25/6. Länsherre
på Gotland 1573 4/12
- 1576 12/3.
Christen Munk - son
till Nils Munk och
Birgitta Cruse -
ärvde Gjessinggaard
efter fadern;
hovjunkare 1559 -
67; köksmästare 1564
- 67; tjänade vid
flottan 1567;
länsherre på
Trondjemsgaard 1568
- 71, ånyo
hovjunkare 1571 -
73; länsherre på
"Visborgs slott med
Gutland 1573 - 76",
på samma villkor som
företrädaren. Han
skulle göra
räkenskap för alla
kronans inkomster,
underhålla och
bespisa slottets
folk. Han fick
noggrann förteckning
över löne- och
naturaförmåner och
till sist följande
förbud: "han må icke
bruka någon handel
eller köpenskap till
skada för borgarna
eller allmogen på
landet".
År 1577 utnämndes
han till
skeppshövedsman,
underamiral 1580,
amiral 1586,
länsherre på Rugaard
1596 - 97 och
Skarpenbergs gods på
Mors och Törsley
1597 - 1612.
Död på Gjessinggaard
1612, begr. i Tved
kyrka.
Gift 1580 20/11 m.
Anne Eriksdotter
Skram f. 1540 6/4,
begr. 1612 26/4 i
Randers kyrka. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Emicke Kaas |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1576 14/3 - 1584 11/6 |
|
Födelseår okänt, d.
1584 11/6. Länsherre
på Gotland 1576 14/3
- 1584 11/6.
Emicke Kaas
utnämndes till
länsherre på Gotland
1576, med samma
förmåner som
företrädaren. Bland
andra förordningar
gällde också en ang.
befästningsarbeten å
Visborg, där han
fick tillsägelse att
i tid begära pengar,
om ej slottets kassa
räckte till.
Han fick inte hålla
skepp och inte bruka
köpenskap till
förfång för borgare
och bönder.
Gammal och skröplig
reste han från
Gotland den 6 juni
1584, men kom inte
längre än till
Ystad, där han dog
den 11 i samma
månad.
Gift 1:a g. m.
Ingeborg Tideman, d.
1577, begr. i S:ta
Maria kyrka i Visby.
Till hennes ära är
uppsatt ett
epitafium med
inskription, vari
hon hyllas för sin
höga börd, rena
gudsfruktan och
stora kärlek, utan
slitningar, samt
moderskap fyra
gånger. "Hennes ben
vila ljuft i frid i
en särskild urna".
Gift 2:a g. m.
Hilleborg
Hansdotter, som
styrde länet tills
efterträdaren kom
till ön. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Mogens Gjöe |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1584 31/7 - 1587 2/7 |
|
| Mogens Gjöe till Gunderslevholm
föddes den 2 februari 1547 och avled 1615.
Han var kallad "den lystige" på grund
av sitt goda humör. Han var omtyckt av
Christian IV och följde ofta med kungen på
hans resor utomlands och var även kungens
jägmästare från 1604 till sin död. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Erik Lycke |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1587 2/7 - 1591 30/5 |
|
| Erik Lycke till
Eskär födelse obekant, avled 1602 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Niels Bild |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1591 8/4 - 1595 22/5 |
|
|
Född 1553 och död den 6 februari 1622. Han
gifte sig den 26 oktober 1582 med Margretha
Urne född 23 november 1547 på Rygaard och
avled den 4 februari 1620 i Odense. Son till
Evert Bild till Ravnholt.
Niels Bild hade flera förläningar bland
annat Bergenhus 1586-89, Gotland 1591-95 och
Laholm 1595-97. |
|
 |
|
|
|
|
|
|
| |
|
Herman Juel |
|
 |
|
Länsherre på Gotland: 1595 21/5 - 1607 16/10 |
|
|
Herman Juel föddes den 16 oktober 1548
i Aabjerg i
Ringkøbing och dog den 16 oktober 1607 på
Visborgs slott. Han var son till Niels Juel
och Christence Ovesdotter Lunge. Han gifte
sig 1577 med Maren Jensdatter
"Märta". De hade barnen: Christence
Hermansdotter Juel död 1658 och Jens
Hermansen Juel född den 8 januari 1580 och
död 28 mars 1634.
1595 erhöll Herman Juel till
Åberg Gotland. Både han och hans fru, Märta
Juel, var omtalade för godhet och fromhet.
1597 den 25 april anlände konung Cristian
IV, som 1588 efterträtt sin fader Fredrik
II, till Gotland. Han anlände till Slite men
reste redan två dygn senare till Ösel. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Brostrup Gjedde |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1608 1/5 - 1614 18/3 |
|
| Brostrup Gjedde
födelse obekant död den 18 mars 1614. Han
var gift med Dorthe Pallesdatter Ulfeldt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Ditlev Holck |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1614 9/6 - 1619 1/5 |
|
|
Ditlev Holck föddes den 21 januari 1556 på
Rønhave på Als och avled den 22 september
1633. Son till Henrik Holck. Han gifte sig
1591 med Inger Rosenkrantz från Stensballe
(d. 1592) och efter hennes död gifte han om
sig 1595 med Margrethe Krabbe från
Eskildstrup (d. 1656).
Efter diverse uppdrag och ämbeten hamnade
han 1614 på Gotland som länsherre. Han
omtalades ha "Bragt god Orden, efter at det
før hans tid var gaaet sælsomt til".
Under hans tid blev rättegångsväsendet på
Gotland
omregleradt av en hitsänd lagkommission,
bestående av Ivar Juel till
Villestrup, Holger Jörgensson Rosenkrands
till Rosenholm och sekreteraren
Axel Arnefelt till Ljusholt. De anlände den
6 Augusti 1618 och avreste den 2 September. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Christoffer
Ulfeldt |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1619
20/4 - 1625 26/3 |
|
|
Christoffer Ulfeldt föddes den 25 april 1583
och avled den18 september 1653.
År 1624 besökte Cristian IV Gotland för
andra gången. Han anlände den 6 september
och steg i land i Östergarn. Han åtföljdes
av riksrådet Magnus Kaas till Stöffringgard,
amiralen Gabriel Kruse till Hjuleberg,
sekreteraren Gregers Grabbe till Torstelund,
marskalken Jöns Hög till Vang, Henrik Holk
till Eskilstrup, Jöns Juel till Lindberg,
Otto Kruse till Trudsholm och Kaspar von
Buchwold.
Samma år hade till Gotlandt översänts ett
kompani soldater under kapten Jöns Sehstedt.
Soldaterna var troligen förlagda bland
bönderna, som fick underhålla dem, liksom
garnisonen på Visborg.
1621 var en så svår vinter, att man på 100
års tid inte kunnat minnas dess like. Den
började S:t Mårtensafton (den 10 November)
och varade till Filippi och Jakobi dag (den
1 Maj). En otalig hop kreatur omkom av köld
och svält. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Falk Lycke |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1625 1/5 - 1627 1/5 |
|
|
Falk Lycke till Skovgård och
Bollerup föddes den 2
januari 1583 och avled den 7 juli 1650. Son
till Erik Lycke och Margrethe
Falksdatter Gjøe. Han var gift med Kristine
Rantzau född 1583.
Han deltog i Kalmarkriget och avancerade
till överste. Under kriget 1643-45 var hans
regemente förlagt i Helsingör där han var
hatad av befolkningen som kallade honom
"Falk Ulykke". 1648 slogs han till riddare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Jens Höeg |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1627 4/2 - 1633 |
|
| f. 1591 21/1
d. 1648 4/12 i Köpenhamn. Anlände den
19 Juni 1627. Han lät följande året eller
1628 uppföra den mindre Helgeandskyrkan, som
nedrevs 1784. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
Holger Rosenkrantz |
|
|
|
Länsherre på Gotland: 1633
- 1645 |
|
|
Holger Børgesen Rosenkrantz till Frøllinge
och Ørup, födelse okänd han avled i februari
1658. Son till Børge Rosenkrantz och
Margrethe Pallesdatter Juel. Han gifte sig
med Vibeke Thott.
Började tidigt i den danska örlogsflottan
där han blev kapten 1610 och senare amiral.
1648 slogs han till riddare av konung
Fredrik III.
Han var riddare
av Elefantorden, från 1619 och under 14 år
befallningsman på Island, förlänades 1633
med Gotland och 1646 med Stavangers län.
Vid freden i Brömsebro den 13 Augusti 1645
avträddes Gotland till Sverige.
|
|
|
|
|
|
|
|
|