Föregående sida

Visby-gruppen / 703. Stridsgruppen

- Av Rutger Edwards -

Under 1982 fick chefen för Lv 2 krigsbefattningen som chef för 703.stridsgruppen. Denna befattning hade tidigare innehafts av chefen för P 18. Stridsgruppens område omfattade en stor del av Gotlands västra och centrala delar och den viktigaste uppgiften var försvar av Visby och Klintehamns hamnar men framför allt av Visby flygplats/ flygbas. Inom gruppens område och med koncentration till Visbyområdet fanns ett stort antal för totalförsvaret viktiga skyddsobjekt. Skydd och bevakning av dessa var en källa till ständiga bekymmer, då förband för att lösa dessa uppgifter inte fanns i tillräckligt antal.

De förband som var underställda stridsgruppen 1983 var: 703.gruppstaben med stabskompani, 703.-704. fortifikationsgruppen, 6.pansarbataljonen G, 3. haubitsbataljonen, 715. lokalförsvarshaubitskompaniet, 72. pionjärkompaniet, 142.och 144. luftvärnsautomatkanonkompaniet, 71.-72. och 74. cykelskyttekompaniet, 702. och 706. värnkompaniet, 702.lokalförsvarsluftvärnsplutonen, 702. försvarsområdesunderhållskompaniet, 712.sjukvårdskadern, 71. militärpolisplutonen, 71. ISB-plutonen (utom två troppar), 2. spärrbataljonen, minspärrtropp Visby, minspärrtropp Klintehamn, 133. basbataljonen (lydde under Sektor Mitt avseende luftoperativ verksamhet), hemvärn. Därutöver var ett antal andra förband grupperade inom stridsgruppens område.

Våren 1983 samt hösten 1986 och hösten 1990 gjorde stridsgruppens stab och olika delar av gruppens förband krigsförbandsövningar. I början av 1990-talet var stridsgruppens förbandsinnehåll följande: 703. gruppstaben med stabskompani, 169. basbataljonen (lydde under Sektor Mitt avseende luftoperativ verksamhet), 723. försvarsbataljonen, 2. luftvärnskompaniet 48, 711. försvarsområdeslvkornpaniet, 705. värnkompaniet, 729.-732. försvarsplutonen, 71.-72. militärpolisplutonen, 72. pionjärkompaniet, 703.- 704. fortifikationsgruppen, 73. ISB-troppen (Indikering, Sanering, Brand), minspärrtropp Visby, 712. försvarsområdestransportplutonen, 712. sjuktransportbussgruppen, 702.försvarsområdesunderhållskompaniet, 457.och 459. närspaningsradargruppen (Marsängen resp. Lillklint), Västra hemvärnskretsen samt ytterligare några mindre enheter. 202. kustartilleribatteriet var underställt stridsgruppen.

Våren 1995 genomförde gruppen sin sista krigsförbandsövning med endast stab, mindre delar ur stabskompaniet och 723. försvarsbataljonen. Gruppens område var då betydligt mindre och omfattade de västra delarna av mellersta Gotland inklusive Visby. Målet för staben var bl.a att öva hantering av olika situationer i ett skymnings- och krisskede samt användande av datorstöd i stabs arbetet och för den nyorganiserade försvarsbataljonen att öva i aktuell krigsterräng. Samma vår genomfördes funktions-I KFÖ med 2. lvkompaniet 48, d.v.s endast nyckelpersonal som erfordrades för att huvudtjänsten "strid mot luftmål" skulle fungera var inkallad.

VISBY-gruppen fick 1999 åter ansvar för en stor del av västra och centrala Gotland, i stort sett samma område som 1982. Utvidgningen berodde bl.a på att den mekaniserade brigaden inte skulle ha ett eget områdesansvar, och efter förbandsreduceringarna som var en följd av FB-96 (försvarsbeslut -96), var förbandsinnehållet endast: 703. gruppstaben med stabskompani, 722. försvarsområdesskyttebataljonen (tillförd från SUDER-gruppen som ersättning för utgångna 723. försvarsbataljonen), 711. försvarsområdeslvkompaniet, 71.-72.militärpolisplutonen, 702. försvarsområdesunderhållskompaniet, 73. ISB-troppen, hemvärn.

2.lvkompaniet 48 sattes efter beslut i december 1996 i materiell mobiliseringsberedskap och utgick i praktiken ur krigsorganisationen.

Hösten 1999 hade stridsgruppen sin sista övning, då gruppstaben under en vecka genomförde LTÖ (ledningsträningsövning), Målen var bl.a att samöva staben då personalomsättningen varit stor och att öva den nya uppgiften - ledning luftvärn. Uppgiften att vara luftvärnssamordningsstab hade tillkommit 1998.

703. stridsgruppens stabsplats var belägen vid Myrberga 3 km söder om Källunge. Stabsplatsen var varken lämpligt byggd eller geografiskt och sambandsmässigt lämpligt belägen. Arbetet med att få en bättre stabsplats utbyggd kröntes aldrig med framgång. De alternativ som studerades var bl.a ett utrymme i Visby hamn, källarutrymmen i f.d kanslihus och f.d kasern 1 på Korsbetningen, skyddsrummen i MKG stabsbyggnad och skyddsrummen under militärrestaurangen på Visborgsslätt. Slutligen fastställdes att stabsplatsen skulle vara under militärrestaurangen. Någon inredning eller utbyggnad av platsen skedde dock aldrig. Den gamla stabsplatsen vid Myrberga demolerades under 2002. (Källa: 596)

 
 
 

 

 
_________________________________________________________________________________
                            

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig