|
Dagarna bli allt
kortare och skymningen kommer för hvarje dag allt tidigare.
Arbetet ger hvarje man jämn sysselsättning och då kvällen
kommer är sömnen efterlängtad och behöflig. Men då veckan
gått till ända kommer söndagen och med den hela massan af
besökande, bekanta och släkt, och öfverallt i skogsbackarna
finner man kotterier. Regementsmusiken spelar hvarje söndag
på Furubjers, såväl konsert som dansmusik, bådadera lika
lifligt uppskattade och omtyckta. Människan längtar efter
något gladt och något som piggar upp själen. Det var ju
också klart att det ej skulled röja länge förrän det glada
beväringslynnet skulle taga ut sin rätt och
fosterlandsförsvararne själfva taga itu med att förbättra
nöjeslifvet härute. Det första resultatet kom till synes i
lördags afton då en bataljonsafton gick af stapeln i Bryor i
Tingstäde till förmån för mobiliserades i II bataljonen
familjer. Kamratkänslan gaf sig till känna i det festen var
besökt af minst tusen personer och inbragte c:a 100 kr.
Aftonen inleddes
med regementets paradmarsch spelad af musikkåren, hvarpå en
af underbefälet föredrog en af det i Visby icke okända
märket J. H. författad dikt. Följde så violinsolo af serg.
Åhlund, hvarefter den komiska firman ”Nisse & Nyberg” fick
ordet en stund. Den lilla skranka som efter deras
uppträdande ännu fans kvar (den var i så fall mycket lite)
aflägsnades alldeles med den kuplett om lägerlifvet, som en
yngling från Malmslätt sedan föredrog; gående på en bekant
beväringsvisas melodi öfverflödade den på vitsar och i
refrängen stämde hela auditoriet in med fulla lungor.
Sedan regementets
sångkör under ledning af den bepröfvade dirigenten Max
föredragit några sånger och musikkåren ånyo låtit höra sig
visade ”Pelle på staben” sin skicklighet i att trolla. Sjelf
troligen gjord af guttaperka, torde Pelle på sin plats i
sjukvården bli till ovärderlig nytta, icke minst om den
gamla regeln: ett godt skratt förlänger lifvet, håller
streck.
Efter Pelle
följde hufvudpunkten på programmet: enaktspjäsen ”Kaptenens
kalfaktor”, i hvilken samtliga skötte sig förträffligt och
”Nisse” i hufvudrollen firade triumfer.
Samtliga nummer
applåderades lifligt för att ej säga frenetiskt och publiken
var tydligen storbelåten.
Det hela
afslutades med II bataljonens paradmarsch och några
svenskmannaord af bataljonschefen, major Nordenskjöld. Till
slut spelade musikkåren och sjöng auditoriet stående
Kungssången och Du gamla, du fria. Dans vidtog sedan på
gården till kl. 10:30 då tapto spelades, att det regnade
litet på aftonen gjorde ingenting.
Då tapto gick,
höll publiken på att vilja gå i all fall.
Bland de
närvarande märktes utom officerskåren, talrikt
representerad, regementschefen öfverste Fineman.
Fråga är nu på
färde att upprepa aftonen i andra förläggningen här ute.
----
Söndagen bjöd på
både regn och solsken och Tingstäde var kanske mer än någon
söndag förut besökt af en talrik människomassa. Efter
kyrkparaden konserterade musikkåren som vanligt i
Furubjersparken. Klockan sex var konsert anordnad i skogen
bakom järnvägsstationen af regementsmusiken och en sångkör
sammansatt af sångare vid regementet och ur allmänna
sångföreningen. Sångprogrammet upptog: Stå stark du ljusets
riddarvakt, Ned i västersalar, I orkanens vilda fart, Dåne
liksom åskan bröder, Ack om jag vore kejsare, Stridsbön,
Stilla skuggor och Hör oss Svea och fick ett godt utförande
under musikdirektören, beväringsmannen Karl Magnusson, alias
Max, ledning. Regementsmusiken bidrog med några marscher och
Stenhammars ”Sverige”.
Konserten
afslutades med Du gamla, du fria och Kungssången, åtföljda
af lefven för konung och fosterland, utbragtes af general
Bergström, hvilken i spetsen för en stor skara militärer
bevistade den för öfrigt fulltaligt besökta konserten, som
äfven den hölls till förmån för mobiliserades familjer.
Ännu en söndag
har gått och natten sänker sig öfver Tingstäde. Öfverallt
kring i hus och gårdar sofva de många människorna godt, i
morgon sades det, skall det bli manöver. En ny arbetsvecka
bryter in. T-n. (Källa: "Excerpter
ML") |