Militär sjukvård på Gotland

Under äldre tider sköttes soldatens hälsa i huvudsak av Bardskären, senare Fältskären. Till sin hjälp hade fältskären fältskärsgesäller. Fältskärens främsta uppgift var främst att utföra kirurgiska ingrepp, behandla sår, amputera armar och ben mm.

År 1797 kom regler om att för att bli utnämnd till regementsfältskär måste man vara utexaminerad mästerfältskär. De före detta fältskärsgesällerna blev nu istället kompanifältskärer.

År 1806 tillkom Fältläkarstaten vilken 1812 ombildades till Fältläkarkåren. Där sammanfördes samtliga tjänstgörande läkare vid armén. Organisationen lydde under en chef och personalen indelades i 4 klasser.

1. klassen bestod av kompanifältskärerna (underläkare) vid regementena med fanjunkares rang. De skulle vara medicine och kirurgi kandidater

2. klassen bestod av regementsfältskärerna (regementsläkarna) med löjtnants rang.  De skulle vara medicine doktorer och kirurgie magistrar.

1812 då Fältläkarkåren bildades ersattes underläkarna med en bataljonsläkare, en vid varje bataljon, med fänriks rang. Regementsläkaren erhöll kaptens rang. Bataljonsläkarna tillsattes av Collegium Medicum.

År 1852 omorganiserades fältläkarkåren. Bataljonsläkarna benämndes nu istället för förste- respektive andre bataljonsläkare. Förste bataljonsläkaren hade löjtnants rang och 1855 kaptens rang. Andre bataljonsläkaren fick samma år löjtnants rang. Regementsläkaren erhöll majors rang.

Redan på 1830-talet började beväringar att användas som läkarebiträden, medicinaldrängarna eller sjukvaktare. År 1854 började man utbilda dessa sjukvårdssoldater vid de militära sjukhusen. Till detta skulle två beväringar per bataljon uttas och kommenderas till utbildning. Senare bestämdes att 2 beväringar från varje kompani skulle utbildas till sjukvårdssoldat. Under 1890-talet bestod utbildningen av 4 månader.

Från 1860-talet-talet behandlades de flesta gotländska beväringar i ett provisoriskt sjukhuset i det forna gymnasiehuset vid Strandgatan. Byggnaden revs 1895 och ersattes av ett annexbygge till Visby hotell.

Militären använde i huvudsak Gotlands civila sjukhusen fram till det att ett Garnisionssjukhus uppfördes 1908 på Visborgs slätt.

Under andra världskriget fanns det även ett antal krigssjukhus på Gotland, Lärbro krigssjukhus, Hemse krigssjukhus, Klinte krigssjukhus samt marinens krigssjukhus vid Bräntings i Rute,

Garnisonssjukhuset på Visborgs slätt

Det första permanenta garnisionssjukhus togs i bruk 1834. Det var Allmänna Garnisionssjukhuset i Stockholm. Där fanns 34 sjuksalar med 430 sängplatser.

Garnisionssjukhuset på Visborgs slätt uppfördes 1908. Enligt härordningens byggnadsprogram skulle på varje kasernetablissement, eller inom varje garnison, finnas ett sjukhus med antalet sjuksängar beräknat efter 3 % av manskapsstyrkan. Sjukhusen uppfördes efter Josephsons typritning och har beroende på behovet av antalet sängar varierande storlek (längd). Gemensamt för dem är grundplanen som visar en tvåvåningsbyggnad med källare och inredd vind under brutet och valmat tak. Planen var ursprungligen uformad, dvs den hade två flyglar, men på grund av att sjukvårdens krav på större lokaler tilltog med åren byggdes sjukhusen till genom att utrymmet mellan flyglarna byggdes in. Byggnadens plan blev därigenom rektangulär. På I 27:s sjukhus, som stod färdigt 1908, byggdes endast bottenvåningen till varför byggnaden fortfarande upplevs ha två flyglar. Sjukhuset var den enda byggnaden inom etablissementet som ifrån början hade både ångvärmeledning och kalorifarer för effektiv luftväxling. (Källa: Artikel av Einar Berg i Gotlands Nationalbeväring och regemente Band 1. ) 

På nedervåningen fanns bl a läkarmottagning. Det fanns tyg- och intendenturavdelningar på över- respektive mellanvåningen, tygavdelning från 1954. Under 1970- och 1980-talet fanns kameral- och PE (Planerings- och Ekonomi) avdelningarna på övervåningen och förvaltningsavdelningen på mellanvåningen fram till februari 1982 då MKG stab, P 18, A 7, Lv 2, VFG (Gotlands verkstadsförvaltning), IFG (Gotlands intendenturförvaltning) och TFG (Gotlands tygförvaltning) slogs samman till en myndighet och stab och förvaltning flyttade in i Nya Wisborg.

Garnisionssjukhuset ca 1910

Garnisionssjukhuset ca 1940