Föregående sida

Minnessten

Skarnviken (Rågåkre) i Kräklingbo

PÅ DENNA PLATS

FÖROLYCKADES VID

OSKADLIGGÖRANDET AV

EN ILANDFLUTEN MINA DEN 3 MAJ 1918

LARS JAKOBSSON

OCH

GUNNAR JANZE

 

Sergeant Gunnar Janze vid Fårösunds kustartilleridetachement och lantbrukaren Lars Jakobsson, Kräklingbo förolyckades den 3 maj 1918 i Skarnviken i Kräklingbo, där Janze var sysselsatt med desarmering av en ilandfluten mina.

Stenen rest 1976. Av kalksten, 1,94 meter hög, 0,70 meter bred och 0,15 meter tjock. Ca 30 cm ovan stenens fot är en utslipad oval med en utslipad bild av en mina i relief. Stenen står fastgjuten i en cementsockel. På sockelns baksida står skrivet i cementen: "1976"

Stenen har varit avslagen, numera lagad med cement, 1,35 meter från stenens fot.

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Blåhäll i Tofta

BLÅHÄLL

UTBILDNINGSLÄGER FÖR

GOTLANDS ARTILLERIREGEMENTE

1902 - 1982

 INTERNERINGSLÄGER FÖR

ALBATROSS-SJÖMÄNNEN 1915 - 1917

 

STENEN RESTES DEN 21 SEPTEMBER 1995

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Bunge Flygfält och Flyglottaskolan

BUNGE FLYGFÄLT \ I FLYGVAPNETS TJÄNST 1939-1991 \ ANLAGD 1938-39, 3 RULLBANOR 1940, UTBYGGD 1942 \ ÖVNINGSFÄLT 1939-1965 \ ÖVRIG MILITÄR FLYGPLATS 1965-1991 \ FLYGLOTTASKOLA 1962-1991\ FLYGFÄLTET ANVÄNDES AV FLYGVAPNETS PRPOELLERFLYGPLAN \ MELLAN 1939 OCH 1945 REGELBUNDET ANVÄNT SOM UTBILDNINGS- OCH \ KRIGSFLYGFÄLT SAMT FÖR NEUTRALTETSVAKT AV SÅVÄL VAKT-, BOMB- \ SOM SPANINGSFÖRBAND. FLYGVERKSAMHETEN VID NYUPPSATTA \ KUNGL. GÖTA FLYGFLOTTILJ (F9-GÖTEBORG) INLEDDES 1940 PÅ \ BUNGE FLYGFÄLT \ FRAM TILL 1946 BEDREVS ÄVEN MÅLFLYGNING MED CIVILA PLAN \ FÖR FÖRSVARET \ FRÅN 1965 ENBART FLYGNING MED MÅLFLYG FÖR LOTTAUTBILDNINGEN \ SAMT HELIKOPTERFLYGNING \ CA 10.000 FLYGLOTTOR UTBILDADES INOM HUVUDSAK LUFTBEVAKNINGS- \ SJUKVÅRDS- OCH FÖRPLÄGNADSTJÄNST I SAMARBETE MED \ RIKSFÖRBUNDET SVERIGES LOTTAKÅRER \ MINNESSTENEN RESTES 1997 AV PERSONAL FRÅN FD FLYGLOTTASKOLAN.

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Kuppen i Östergarn

TYSKA MINFARTYGET

S.M.S. ALBATROSS

DEN 7 JULI 1915

TILL MINNE

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Rest vid Lojsta slott den 5 juli 2012

 

Till minne

Tyska Ordens högmästare

Konrad von Jungingen

Gutalagens försvarare

Gotlands härskare

Böndernas vän

1398-1407

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Källgårds i Atlingbo

I FORNTIDS SPÅR

TILL FRAMTIDS BÅTNAD

BYGGDES

I EN OND OCH SVÅR TID

ÅREN 1940-1941 DENNA VÄG

FRÅN EJMUNDS BRO

TILL ROMA KYRKA

DÅ VAR GUSTAV V

LANDETS KONUNG

OCH

OLA JEPPSSON

LANDSHÖVDING PÅ GOTLAND

 

Av kalksten, 3,1 meter hög, 1,15 meter bred och 0,35 meter tjock.

Text i tolv rader i den mot norr vettande bredsidan.

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Västerbjärs Gothem

ÅR 1943

INVIGDES DENNA BRO

DÅ VAR GUSTAF V

LANDETS KONUNG

OCH

ERIK NYLANDER

LANDS HÖVDING PÅ GOTLAND

SAMMA ÅR

SLUTADE DET SKEDE

DÅ KOMMUNERNA HADE

ALLMÄN VÄGHÅLLNING

PÅ LANDSBYGDEN

 

BRO VÄLVDES

VÄG BRÖTS VID VIKINGAVÄG

OND TID RÅDDE

 

(På stenens motsatta sida)

 VÄGDISTRIKTETS ARBETSCHEF P M BENGTSSON

 

Av kalksten, 3 meter hög, 1,1 meter bred och 0,28 meter tjock, avsmalnande uppåt.

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Högbrobacke

HÄR STOD SLAGET MELLAN GOTLANDS BÖNDER

OCH WISBYS BORGARE 1288

 

Stenen restes 1988

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Röcklinge backe / Rangvide

HÄR SLOGO G UTARNA

BIRGER

SVEAKONUNG

ÅR 1313

STENEN RESTES ÅR 1913

 

Minnessten kallad "Röcklingestenen", av kalksten, 2,85 meter hög, 1,3 meter bred vid basen och 1 meter bred vid överdelen och 0,4 meter tjock. Avsmalnande uppåt, sned överdel. Grovhuggna kanter. På den mot SÖ vända släthuggna sidan står under tall i högrelief texten.

Rest i cementerat postament.

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Ajmunds i  Mästerby

TILL MINNE AV GUTAR SOM HÄR VÄRJDE SIN HEMBYGD

1361 RESTES STENEN ÅR 1961

 

Av kalksten, 2,1 meter hög, 0,95 meter hög och 0,21 meter tjock.

 

 

----------------------------------------------------------------------

 

 

Tusenhövdad publik vid Ejmundsbro bevittnade minnesstenens avtäckning

Högtidlighållandet av det dystra 600-årsminnet av den danska invasionen på Gotland 1361 inleddes i går med avtäckandet av minnesstenen vid Ejmundsbro i Mästerby. Det var ett stilfullt och välkomponerat program som manade den tusenhövdade publiken till stillhet och andakt inför minnet av de slagna gutarna som föll för vår hembygd.

− För 600 år sedan kämpade här gotländska män mot dansk inkräktare, sade Hembygdsförbundets ordförande David Ahlqvist sitt hälsningsanförande. De kämpade för att värja sin hembygd och värna dess frihet. Vi har velat hedraderas minne och hugfästa det genom att resa en minnessten på den plats där man har anledning tro att de hetaste striderna i denna trakt utkämpades och där marken ännu gömmer många av de fallnas ben. Kring händelserna har sägner spunnits. Somliga av dem har betecknats som fria fabuleringar, som variationer kring ett givet tema, som försöker att i dramatiska bilder levandegöra stridernas hemskhet och kampens vilda raseri.
− Jag vill först klargöra, att vi som är initiativtagare till minnesstenen ingalunda vill visa sidovördnad mot de gamla traditionerna kring striderna. Stenen reses sålunda icke för att – bildligt talat – kasta någon skugga över den sköra väv som sägnerna spunnit och därigenom bli ett söndringens tecken, tvärtom, vi hoppas att den skall bli en samlande symbol för gotlänningens hembygdskänsla och frihetslängtan.

I trakten kring Ejmundsbro ligger de okända gotlandskrigarnas gravar, över vilka minnets låga alltid borde flamma. Stenen reses först och sist som en manifestation av tacksam minnesgodhet hos nutidens gutar. Eftervärlden kan här se, att vi år 1961 tänkte på våra förfäder, som på denna plats offrade sina liv för sin hembygd. Själva förnimmer vi som samlats här i dag den högtidliga stämning som råder på en kyrkogård, och för vår fantasi uppstiger upprörande bilder av krigets smärta och elände.
− Den minnesstund vi har samlats till är en sorgehögtid, fortsatte hr Ahlqvist. Må den också bli en för begrundan och självprövning! Sätter vi än i dag friheten så högt att vi vågar liv och blod för den?  Är vi ännu mäktiga en gemensam kraftinsats i en ödesstund? Vi må vara tacksamma så länge vi släpper ställas inför så fruktansvärda realiter som gotlandsbönderna mötte under de ödesdigra julidagarna 1361. Nutidens krig har antagit proportioner ifråga om massförstörelse som ingen drömde om på den tiden, men problemet och lidandet är desamma i dag som för 600 år sedan för varje enskild människa, som tvingas in i kamp på liv och död. Det ohyggliga kriget har förföljt mänskligheten som en ond, aldrig vilande makt. Dess svarta vingar har beskuggat jordelivet i årtusenden och mänskligheten tycks aldrig kunna bli fri från dess förbannelse.
− Må denna minnesstund bli en stund för självrannsakan, men må framför allt vårt hjärtas röst höjas i en bön om fred på denna krigsminnets dag, sade hr Ahlqvist slutligen.

  

Vad hände för 600 år sedan?

Sedan Gotlands sångarförbund under ledning av folkskollärare Simeon Jacobson framfört ”Stridsbön” av Lindblad tecknades Valdemarstågets historiska bakgrund av överstelöjtnant Nils Söderberg.
− Det finns ingen gotlänning som inte läst eller hört något om kung Valdemar av Danmark sade överstelöjtnant Söderberg, men det mesta vi hört och läst handlar om Visby och dess brandskattning samt skattens vidare öden. Det var dock landsbygden och bönderna som drabbades.

Varje vapenför gotlänning var skyldig att lära sig vapnens bruk och möta upp vid ofärd, trots detta är det svårt, för att inte säga omöjligt, att veta hur många gutar som ställdes upp mot danskarna. Vi vet inte heller hur många danskarna var, vi vet bara att de var stridsvana och väl rustade. Gotlänningarna var inget krigsfolk, de hade inte varit i krig sedan 1313 då nordergutarna slog kung Birger Magnusson på Röcklingebacke i Lärbro. Det fanns ingen gemensam överbefälhavare som kunde leda striderna, när budet kom att ofärd rådde fick man skrapa ihop vad man till äventyrs kunde ha av gamla rustningar och vapen.

Varje ting och varje setting skulle förmodligen sätta upp (ett) visst antal man, men det blev troligen ändå inte mer är ett par tusen man tillsammans.
− Det har spekulerats i var Valdemar gick iland med sin här, sade överstelöjtnant Söderberg vidare, men det får hållas för troligt att han landsteg i Fröjel där man hade en för den tiden ansenlig hamn. Därifrån tågade han inåt landet medan gutarna under tiden sökte samla ihop folk för att möta honom. Troligen var det Hejde setting som mötte honom vid Ejmundsbro den 24 juli på morgonen. Denna styrka förmådde väl inte hålla stånd så länge men Burs setting kan ha kommit österifrån och fortsatt striden den 25:e. Strelow talar ju om ett tvådagarsslag.

Kräklinge setting hann inte fram, inte heller nordergutarna. De samlades troligen utanför Visby där de dock inte kom in utan fick formera sig till strid utanför muren med känt resultat. Efter det att Visby intagits återstod det ännu en obesegrad gutastyrka. Det var Hoburgs setting som inte kommit med i striden. Valdemar tågade nu söderut med sina trupper, och sudergutarna mötte förmodligen sitt öde vid ett slag i Fide. En inskrift i Fide kyrka med årtalet 1361 tyder i varje fall på detta.

 

Stenen avtäcktes

Till sist manade överstelöjtnant Söderberg de församlade att tänka på de förfäder som här stupade i slaget mot danskarna samt bjöd täckelset falla.

De församlade bevittnade stående stenens avtäckning, och under det att sångarna sjöng ”Här dvaldes fordom…” av Malmström nedlade mästerbybonden Raymond Magnusson en minneskrans med inskriptionen ”Hembygdens tack och evig ro vare Eder lön” Stenens inskription lyder ”Till minnet av de gutar som här värjade sin hembygd 1361 restes stenen 1961”.

Efter kransnedläggningen sjöngs ”Vår Gud är oss en väldig borg…” varefter kyrkoherde Erland Olson talade om vikten av att aldrig svika sin tro och sina ideal även om döden hotar.

Till sist sjöng Sångarförbundet ”Mitt liv är en våg…” varefter Stånga hornmusikkår avslöt det hela.  De hade även medverkat tidigare i programmet.

Efteråt var de medverkande vid högtiden samt initiativtagarna till resandet av minnesstenen inbjudna till lantbrukare Alert Löfgren på kaffe. Det var ”grannlaget” kring Ejmunds som stod. (Källa: 875)

 

 

 

 

 

 

Minnessten / Ringkors

Grens i Mästerby

Enligt muntlig tradition stod här den avgörande striden mellan danskar och gutar här vid kung

Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361. Det sägs att de stupade vilar under korset.

 

Av kalksten, medeltida, 3,1 meter hög, 0,64 meter bred och 0,16 meter tjock.

Korsarmen är 1,2 meter bred. På västra sidan, 1,95 meter högt över marken, är fyra inristade runor, 8-11 cm höga.

Korset är fastsatt i en liggande kalkstenshäll.

 

 

 

 

 

 

Minnessten / Ringkors

Solberga i Visby

(Läs mer)

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Magnuse i Gothem

Gustaf Adolf

19 27/5 53

      

Av kalksten, 0,7x0,18 meter och 1,97 meter hög.

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Klinteberget i Klinte

Gustaf

Victoria

19 28/7 25

 

Stenen uppsattes vid konung Gustaf V:s och drottning Victorias besök på berget de 28 juli 1925. Stenen står på en upphöjd plats som tidigare varit grund till ett lusthus.

Av grå granit, 2 meter hög, 0,6 meter bred och 0,35 meter tjock nedtill och 0,22 meter tjock upptill. I en oval nedhuggning på den sida som vetter mot söder står texten som är inhuggen och ifylld med svart färg. Stenen är fast murad vid ett grått granit postament. Stenen står i norra kanten av en uppbyggd jordplatå.

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Botvide i Öja

Minnessten

 

 

PÅ MIN NÅDIGE / KONUNG HÖGA / KRÖNINGSDAG / DEN 26

NOVEMB. / 1751 BETYGADE / ALLE SOM I H BO / RGS TING BO SIN / UNDERSÅTELIGA / FRÖGD HÄR JAG STÅR / I.V.H.STE / DT L.H.DINGE / D.M.KAMECKER/BISKOP

 

Av sandsten, 2,3 meter hög, 58 cm bred och 30 cm tjock. Stenen är profilerad upptill och på framsidan är en inskrift samt bild av en ryttare i relief.

 

 

 

 

 

 

Minnessten

Burgsviks hamn i Öja

 

24/6 1944

MP GN KK HT AT

PÅ VAKT

FÖR

SVERIGE

 

Av råhugget sandstensblock, 1,3x0,5 meter och 0,4 meter hög, löst liggande på marken. På

ovansidan står i djuprelief texten.

 

 

   
   

Minnessten

Lager Lingen i Havdhem

Zum

Andenken an

unsere gefallenen

Kameraden

9. 5. 45.

 

(Läs mer)

 

 

   
   

Minnessten

Garnisionskyrkogården i Visby

(Läs mer)

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig