Föregående sida

Hemvärnet på Gotland

Rudolf Tiberg

Hemvärnet organiseras

Tanken på ett hemvärn på Gotland framfördes, så vitt man vet, första gången offentligt genom en artikel i en gotlandstidning den 21 april 1939. Impulsen till artikeln var förmodligen tyskarnas besättande av Tjeckoslovakien. Artikelförfattaren, kaptenen vid I 18 Rudolf Tiberg, skisserade upp en organisation till hembygdens försvar.

1. I varje socken skulle finnas en grupp frivilliga om 15 - 25 man rekryterade ur icke tjänstgöringsskyldiga årsklasser, dvs vara under 20 eller över 45 år.

2. Utrustning: gevär, ammunitionsgördel, uniformsmössa och armbindel samt, vid grupp organiserad inom samtliga av de viktigaste socknarna, ett kulsprutegevär.

3. Gruppchef skulle vara en i värnpliktshänseende överårig "hejare med ledaregenskaper", gärna hämtad från det frivilliga skyttets leder.

Denna artikel har av hemvärnsstaben betecknats som det första "från folket själv" kommande iniativet till bildande av ett hemvärn. Artikeln fick emellertid ingen omedelbar reaktion, därtill behövdes uppenbarligen en kraftigare påminnelse om i vilken fara småstaterna vid den aktuella tiden svävade än Tjeckoslovakiens undergång som självständig stat.

Som en direkt följd av händelserna den 9 april 1940 (tyskarnas intrång i Danmark och Norge) beslöt regeringen utan riksdagens godkännande att vidta förberedande åtgärder för hemvärnets organiserande. Ett kungl brev i ärendet utfärdades den 17 april. Kort därefter bifölls av riksdagen en kungl proposition om hemvärnets organisering mm samt bestämmelser för detta.

På Gotland liksom på fastlandet visade sig det frivilliga skytteväsendet vara en god rekryteringskälla för det nybildade hemvärnet. Många av skyttarna hade deltagit i frivilliga kulsprute- och kulsprutegevärskurser och ingått i av äldre årsklasser uppsatta frivilliga övningsförband som tjänat som övningstrupp för landstormsbefäl och ibland beretts tillfälle att delta i av militärbefälhavaren ordnade fälttjänstövningar.

 

I hemvärnet ingick personer som ännu inte nått värnpliktsåldern samt de som lämnat värnpliktsåldern bakom sig. Gotland utgjorde, sedan hemvärnsorganisationen trätt i kraft, en hemvärnskrets delat i 34 hemvärnsområden.

Den 2 juli 1940 räknade hemvärnet på Gotland 1.719 man, men på bl a utgallring av mindre lämpliga hade siffran den 3 oktober samma år gått ned till 1.483 man.

Bland de första uppgifterna hemvärnet fick var att försvara viktiga vägknutar där vägspärrar hade satts upp.

 

Den 25 juni 1941 anbefalldes i samband med det kritiska läget som uppstått genom tyskarnas angrepp på Ryssland några dagar tidigare, att hemvärnet på Gotland skulle hållas i beredskap. Detta innebar att varje hemvärnsman var skyldig att på kallelse inställa sig för tjänstgöring.

I fråga om lösandet av försvarsuppgifter var hemvärnet underställt respektive försvarsområdesbefälhavare. I övrigt lydde hemvärnsmännen under den i militärbefälhavarens stab ingående hemvärnsofficeren.

 

Genom order 13/12 1940 H.D. Nr 857 hade hemvärnets på Gotland maximalstyrka fastställts till 1800 man. Chefen för armén medgav därutöver anställning av 300 reservhemvärnsmän. Antalet kontraktsanställda hemvärnsmän har emellertid aldrig nått upp till maximistyrkorna utan hållit sig omkring 1200.

Styrkan uppgick sommaren 1942 till 1233 hemvärnsmän och 123 reservhemvärnsmän och 1/7 1945 till 1080 hemvärnsmän (inga reservhemvärnsmän var kontraktsanställda vid denna tidpunkt).

Sistnämnda styrka innebär att drygt 1.8 % av Gotlands befolkning tillhörde hemvärnet, dvs procentuellt väsentligt större styrka än för riket i dess helhet. Fördelningen inom olika socknar (samhällen) var mycket varierande. Sålunda hade den folkrikaste orten, Visby endast 0.4 % medan den högsta procentsiffran fanns i Fole, 9.9 %. Hemvärnsmännens åldersläge och sociala ställning var vid en undersökning, som verkställdes 1/10 1944 följande:

1. Över värnpliktsåldern 325 (dessutom 23 över 60 år)

2. I värnpliktsåldern 333

3. Under värnpliktsåldern 359

Fördelningen på "socialgrupper" återspeglar Gotlands karaktär av jordbruksbygd, vilket framgår av nedanstående siffror:

Jordbruksarbetare 689

Industriarbetare 126

Hantverkare 87

Handlande mm 64

Lägre tjänstemän 31

Högre tjänstemän 15

Studerande 5

 

Beväpningen utgjordes sommaren 1942 av 1356 gevär, 144 kg, 144 kpist och 34 pistoler eller tillsammans 1678 vapen. Senare minskades antalet disponibla gevär successivt till 1145 vilket var tillgången vid beredskapens upphörande.

I början av 1944 tillfördes hemvärnet 24 stycken ksp m/14. Slutligen förtjänar nämnas att Slite hemvärn, som avsågs med huvuddelen delta i försvaret av Länna skans, tilldelades två 8.4 cm kanon m/81.

Samtliga hemvärnsmän på Gotland, utom 19 stycken, tillhörde allmänna hemvärnet. Av industrihemvärn kom trots stora ansträngningar endast Roma industrihemvärn till stånd, vilket omfattade ovannämnda 19 hemvärnsmän.

Det allmänna hemvärnet organiserades på 113 grupper. Plutonsindelningen omfattade till en början 10 plutoner men nedskars senare till fyra med hänsyn till för hemvärnet föreliggande uppgifter.

Gotland utgjorde en hemvärnskrets med hemvärnsofficeren i militärbefälsstaben såsom kretsbefälhavare. Ön var sommaren 1942 indelad i 34 hemvärnsområden. Indelningen förblev i stort oförändrat till 1/7 1945 dä med hänsyn bl a till svårigheten att erhålla lämpliga områdesbefälhavare samt nedgången av antalet hemvärnsmän inom vissa socknar, en sammanslagning (uppdelning) ägde rum, som innebar en reducering till 30 områden.

 

Hemvärnets uppgifter

Hemvärnets uppgifter på Gotland intill våren 1943 omfattade i princip ingripande mot luftlandsättning i anslutning till vederbörande hemvärnsmans bostadsort. Hemvärnet uppträdde sålunda vanligen i förband om grupps styrka och hade i regel till uppgift att, förutom spaning, försvara i anslutning till sannolika luftlandsättningsområden anordna vägspärrar allt i avsikt att fördröja och försvåra luftlandsatta truppers samling och framryckning. Hemvärnets insättande avsågs äga rum utan någon direkt samverkan med övriga försvarskrafter. Föreskrifter var dock utfärdade för rapportering till och sambands hållande med andra förband och i förstnämnda avseende beräknades hemvärnet ha sin kanske största betydelse.

De under våren 1943 anbefallda förändringarna i krigsplanläggningen (mbo 1/3 1943 nr H 26:6) ställde emellertid ökade krav på hemvärnet. Den i ovannämnda order anbefallda koncentreringen av försvaret inom VII. militärområdet krävde en fastare sammanknytning av hemvärnets uppgifter med övriga försvarskrafters. I mbo 16/4 1943 nr 26:7 infordrade militärbefälhavaren från vederbörande försvarsområdesbefälhavare planer för hemvärnets gruppering och uppgifter. Till grund för dessa planer skulle läggas nedanstående allmänna uppgifter:

1. Ingripande mot luftlandsatt fiende (mindre avdelning) och sabotörer.

2. Försvar av viktiga skyddsföremål, som industrianläggningar, hamnar och flygfält (samverkan med värn- och fältförband).

3. Spärrförsvar (stödjepunktförsvar, samverkan med värn- och fältförband).

4. Vid fientlig invasion i större skala samverkan med övriga förband för att tillfoga fienden avbräck och skada (jämväl uppgifter inom det fria krigets område).

5. Spaning.

6. Släckning av skogsbränder och hjälp åt luftskyddet.

I ordern angavs dessutom att de angivna uppgifterna krävde ett sammanhållande av hemvärnet till ett relativt begränsat antal platser (för luftlandsättning särskilt lämpliga områden, stödjepunkter och hamnar) inom vederbörliga fo. Vid grupperingen skulle beaktas den komplettering av g-skyttar, som värnförbanden krävde för att ryggförsvar av hamnar och försvar av stödjepunkter skulle erhålla tillräcklig hållfasthet.

Av försvarsområdesbefälhavarna insända planer fastställdes efter mindre omarbetning och innebar i huvudsak att hemvärnsförbanden underställdes chefer ur fält- eller lokalförsvarsförband för att enligt dessas närmare beställelser utföra spaning, bevaka vissa skyddsföremål, såsom ammunitionsförråd och drivmedelscisterner eller ingå i för hamnar mm avdelade försvarsstyrkor.

Jämlik Högkv:Ast 9/7 1943 avd 0 nr H 26:28 tilldelades hemvärnet dessutom vissa uppgifter i händelse av blixtangrepp innebärande vägvisningsskyldighet för värnpliktiga och under särskilda förhållanden bemyndigande att i hemvärnsförbanden tillfälligt uppta sådana värnpliktiga, som på grund av fiendens åtgärder inte kunde nå sina egna förband. Sistnämnda uppgifter var dock av ringa praktisk betydelse med hänsyn till de på Gotland rådande förhållanden.

 

Hemvärnets utbildning

Skyttesporten har sedan länge haft stor omfattning på Gotland. Huvuddelen av hemvärnsmännen, såväl under- som överåriga, har i regel goda färdigheter i skjutning med gevär redan vid inträde i hemvärnet. Utbildningstiden kunde därför i stor utsträckning disponeras för stridsutbildning och för bibringande av kunskaper i skjutning med automatvapen. Till stor fördel för utbildningen var den relativt goda tillgång till instruktörer som fanns. Vid fältdepåerna (beredskapsförbanden) tjänstgörande personal nedlade härvid ett synnerligen gott arbete.

Utöver den reglementerade utbildningen inom vederbörliga hemvärnsområden anordnades, vanligen i Tingstäde eller på Visborgs slätt, särskilda utbildningskurser som avsåg såväl befälsutbildning som grundläggande rekrytutbildning. Sedan 1/10 1942 har följande större utbildningskurser varit anordnade inom militärområdet.

 

År

Tid

Omfattning

Antal deltagare

Plats

1942

22/11 - 24/11

Kurs för hvbef I omg.

35

Ala

 

27/11 - 29/11

Kurs för hvbef II omg.

34

Ala

1943

24/1 - 26/1

Kurs för hvbef I omg.

20

Tingstäde

 

29/1 - 31/1

Kurs för hvbef II omg.

19

Tingstäde

 

23/5 - 30/5

Hvrekrytkurs

51

Visborgs slätt

1944

19/1 - 26/11

Hvrekrytkurs

70

Tingstäde

 

9/3 - 12/3

Kurs för hvbef

40

Visborgs slätt

1945

18/11 - 25/11

Hvregrytkurs

21

Tingstäde

 

8/12 -

Kurs i vapenvård och besiktningsteknik

 

 

 

Dessutom har hemvärnsmän från Gotland deltagit i olika specialkurser som tid efter annan anordnats genom hemvärnschefens försorg (HvSS, Weda, Rämshyttan). Sammanlagda antalet elever vid dylika kurser uppgår till 58 under åren 1942 - 1945.

I fälttjänstövningar, som letts av militärbefälhavaren eller vederbörande försvarsområdesbefälhavare, har vanligen hemvärnet i de av övningarna berörda områdena deltagit. Med hänsyn till vederbörandes civila arbete har sådant deltagande i regel endast omfattat kortare moment (nattövningar ock dylikt). (Källa: tjelvar.se / 4)

 
 

Hemvärnsområden

# 1940

Socknar 1940

# 1943

Hvobef / hvchef 1940-41

18:1

Visby

711:1

Wilhelm Nilsson, bilinstr. Visby (1940 - )

18:2

Lummelunda, Martebo, Väskinde, Bro, Lokrume

711:2

Wilhelm Eriksson, fjärdingsman Martebo (1940 - 1941)

Viktor Vallin (1941 - )

18:3

Hejdeby, Endre, (Follingbo, Akebäck)

711:3

Arvid Pettersson, lantbr. Fjells Endre (1940 - )

18:4

Follingbo, Akebäck

711:4

Otto Hansson, dir. Roseldal Follingbo (1940 - )

18:5

Västerhejde, Stenkumla, Träkumla

711:5

Oscar Bengtsson, poststationsförest. Hallvards (1940 - 1942)

Edvin Söderberg (1942 - )

18:6

Vall, Hogrän, Atlingbo

711:6

Gunnar Pettersson, Allvede Hogrän (1940 - )

18:7

Tofta, Eskelhem, Västergarn, Mästerby (Mästerby överfördes 1942 till 18:8)

711:7

Georg Leibertz, handl. Eskelhem (1940 - 1943)

Hjalmar Hallgren (1943 - )

18:8

Väte, Hejde, Mästerby

711:8

Joel Sundahl, folkskollärare Hejde (1940 - )

18:9

Sanda, Klinte

711:9

A Resare, godsägare Klintebys (1940 - 1942)

Anders Pettersson (1942 - )

18:10

Fröjel, Eksta, Sproge

711:10

Arvid Boberg, Bottarve Klintehamn (1940 - )

18:11

Lojsta, Gerum, Levide, Fardhem, Linde, Stånga

711:11

Valfred Andersson, Maldes Stånga (1940 - )

18:12

Hemse (1945 uppgick i 18:14)

711:12

William Kupper, folkskolläraren Hemse (1940 - 1943)

Ivar Larsson (1943 - )

18:13

Silte, Hablingbo, Havdhem

711:13

Jacob Levander, hemmansägare Vestlunds Havdhem (1940 - )

18:14

Alva, Rone, Eke

711:14

Artur Schöld, mejeristen Autsarve Rone (1940 - )

18:15

Näs, Grötlingbo, Fide

711:15

Oscar Lindqvist, hemmansägaren Sixarve Näs (1940 - )

18:16

Öja, Vamlingbo, Hamra, Sundre

711:16

Svante Berggren, lantbr. Gervalds Vamlingbo (1940 - )

18:17

Lye, Lau, Burs, När

711:17

K. G. Loggin, folkskolläraren Lau (1940 - 1943)

Gunnar Söderström (1943 - )

18:18

Etelhem, Garde, Alskog

711:18

Henrik Smith, Petsarve Garda (1940 - )

18:19

Kräklingbo, Ala, Ardre, Gammelgarn, Östergarn

711:19

Gustav Ekblom, jordbr. Orleifs Ala (1940 - )

18:20

Ganthem, Viklau, Vänge, Guldrupe, Buttle, Sjonhem (Sjonhem överfördes 1942 till 18:21)

711:20

Elof Dahlgren, Buttlegårda Buttle (1940 - )

18:21

Gothem, Hörsne, Norrlanda, Anga, Dalhem, Sjonhem (Dalhem och Sjonhem överfördes hit 1942 från 18:34  respektive 18:20)

711:21

Tycho Andersson, Gervide Gothem (1940 - 1941)

Helmer Pettersson (1941 - )

18:22

Fole, Bäl, Ekeby, Vallstena, Källunge

711:22

Emil Andersson, fjärdingsman Bäl (1940 - 1941)

Henrik Björklund (1941 - )

18:23

Boge

711:23

J. O. Hartvig Karlsson, Laxar pr Slite (1940 - )

Axel Nilsson (1940 - )

18:24

Othem, Slite

711:24

Knut Hagström, Slite (1940 - )

18:25

Hellvi

711:25

Nils Andersson, Hide Hellvi (1940 - )

18:26

Lärbro

711:26

Torvald Thell, Lärbro (1940 - 1942)

J Pettersson (1942 - )

18:27

Stenkyrka

711:27

C 0 Högberg, lantbr. Stenkyrka (1940 - 1945)

Henry Jacobsson (1945 - )

18:28

Hall, Hangvar

711:28

Konrad Lundin, handl. Kappelshamn (1940 - 1942)

Gunnar Croon (1942 - 1945)

Bertil Friberg (1945 - )

18:29

Rute (Rute uppgick1945 i Bunge 18:30)

711:29

Algot Svensson, förrådsförv. Valleviken Rute (1940 - )

18:30

Fleringe (Fleringe uppgick1945 i Bunge 18:30)

711:30

C J Lindell, förvaltaren Bläse Lärbro (1940 - )

18:30

(Fleringe uppgick1945 i Bunge 18:31). Bunge hvo övertog då Fleringes gamla nr 18:30. Även Rute 18:29 överfördes hit.

711:30

 

18:31

Bunge (Överfördes 1945 till 18:30)

711:31

Johan Johansson, f. furiren Broungs Bunge (1944 - 1941)

P 0 Berthon (1941 - 1943)

John Larsson (1943 - )

18:32

Fårö

711:32

August Broman,  lantbr. Verkegårds Fårö (1940 - 1945)

Birger Larsson (1945 - )

18:33

Tingstäde, Hejnum

711:33

Henrik Söderström, Kyrkebys Hejnum (1940 - )

18:34

Roma, Björke, Barlingbo, Halla,  Dalhem (Dalhem överfördes 1942 till 18:21)

711:34

Anton Möllerström, Gotl. Karby (1940 - )

 

 

 

 
 

Hemvärnet på Gotland idag

Hemvärnet är utrustat med lättare vapen och åker i oskyddade civila fordon. Hemvärnet, som numera kallas ”Nationella skyddsstyrkor” är egentligen närmast ett bevakningsförband, alltså väktare i militär uniform.

 

Gotlandsgruppen är en svensk utbildningsgrupp inom Försvarsmakten som verkat i olika former sedan år 2000. Förbandets stab är förlagt till Visby. Gruppens tidigare beteckning var Hemvärns- och Frivilligledningen (Hv/FrivL) och var en del av Gotlands regemente (P 18). Som ett led i försvarsbeslutet 2000 avvecklades försvars- och militärområdena den 30/6 2000 och från och med den 1/7 2000 organiserades i dess ställe Militärdistrikt. Inom militärdistrikten organiserades militärdistriktsgrupper, i regel en för varje län. I Gotlands län organiserades Gotlandsgruppen.

Genom försvarsbeslutet 2004 kom Gotlands militärdistrikt att avvecklas den 31/12 2004. Detta medförde att Gotlandsgruppen överfördes till Mellersta militärdistriktet. Den 31/12 2005 avvecklades hela militärdistriktsorganisationen och militärdistriktsgrupperna bytte namn till utbildningsgrupp och underställdes ett utbildningsförband. Detta medförde att Gotlandsgruppen (GLG) överfördes från Mellersta militärdistriktet till att bli en enhet inom Första amfibieregementet (Amf 1) från och med den 1/1 2006.

 

Gotlandsgruppen är en av två utbildningsgrupper vid Amfibieregementet och är grupperad på före detta P 18:s område på Visborgsslätt i Visby.

Chefen för Gotlandsgruppen är direkt underställd chefen för Amfibieregementet. Gotlandsgruppens viktigaste uppgifter är att planera och genomföra utbildning av de gotländska hemvärnsförbanden samt stödja de frivilliga försvarsorganisationerna. Gruppen har även till uppgift att stödja Fårö kursgård samt Sjövärnsgården på Hoburgen under sommarens centrala kursverksamhet.

 

Från den 1/1 2012 stödjer samt utbildar Gotlandsgruppen en hemvärnsbataljon.

 

32. Hemvärnsbataljonen

32. Bataljonsstaben och ledningsplutonen
321. Kompaniet
322. Kompaniet
323. Båtplutonen
324. Kompaniet
325. Flyggruppen
   

Tilläggstecken /Tygmärken

 
 
 

Driftvärnet på Gotland

Redan 1941 hade det börjat organiseras det man kallade för verksskydd vid Televerket och posten, men de blev aldrig riktigt färdiga. De krigsviktiga verken var naturligtvis oroliga för att stridsuppgifter skulle inkräkta på personalens huvuduppgifter. 1944 bestämdes därför att vid statliga och kommunala verk skulle det uppsättas ett Driftvärn. De skulle enbart avses för de egna anläggningarnas skydd och stod alltså inte till respektive hemvärnsområdesbefälhavares förfogande. På Gotland stod de olika driftvärnen direkt under generalens befäl. Deras sammanlagda styrka uppgick till ca 300 man, som till stor del bestod av uppskovsvärnpliktiga.

Till skillnad från verkskyddet som var en del av civilförsvaret och som hade till uppgift att skydda från skador, var driftvärnets uppgift att försvara.

På Gotland var driftvärnet organiserats av Postverket, Televerket, Vägverket, Vattenfall Östra, Gotlands Energiverk AB, Försvarets radioanstalt samt arméns och flygvapnets anläggningar runt om på ön.

Under 1990-talet tillkom också Byggnads- och reperationsberedskapen (BRB) som uppsatte ett driftvärn, närmare bestämt genom firmorna ARRIBA, Skanska och Nybergs Entreprenad AB.

I och med att det så kallade kalla kriget upphörde samtidigt som många av myndigheterna bolagiserades eller privatiserades minskades behovet av ett driftvärn. Driftvärnet lades ner 2005 och personalen övergick istället till hemvärnet.

 
 
 
 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig