Föregående sida

Basarer, revyer och andra spektakel under beredskapen 1939-45

 

Glad revy på KA 3

Livet för våra beredskapsmän kan ibland bli ganska långsamt och trist, och man går och mulnar till när man har svårt att få komma hem och hälsa på eller när man vet att det ännu dröjer länge innan det kan bli någon avlösning. Under sådana förhållanden är det av vikt att de inkallade i görligaste mån kunna beredas någon omväxling och förströelse, och det är dit de olika bildnings- och förtströelsedetaljerna vid truppförbanden syfta.

Signaturen hade i går kväll beretts tillfälle att övervara premiären på KA 3:s sommarrevy ”Sol över sundet”, bakom vilken ligger ett intresserat och uppoffrande arbete från såväl befäl som meniga. Men arbetet måste också ha varit tacksamt, reflekterar man, när man märker vilka utmärkta förmågor man fått tag ibland krigarna just för det speciella uppdraget det här gäller, att roa och underhålla.

Revyn ”Sol över sundet” bjuder på just sådana ingredienser, som tilltala krigarna, och för att vara ett amatörarbete måste den få ett högt betyg. Dess mest framträdande drag är den oförargliga driften med vissa militära förhållanden. I sketchen om ”Sagan om blyertspennan” t. ex. skojas det friskt om den pappersexercis som måste föregå utlämningen av varje minsta ”pryl”, ”Bussarong M/08-23 (äldre)” är en god variant av en gammal bekant. I ”Inryckning” drives ohejdat men endast nöjsamt med befälet, och ”Hotel Drömkusten” ger en fantasifull bild av hur de värnpliktiga anses komma att få det om några årtionden. Vidare må nämnas, att man fått ihop en verkligt förstklassig orkester, och att revyn har goda skådespelare och sångare. De olika musikinslagen, sketcherna, kupletterna mm rönte alla livligt och välförtjänt bifall.

Man vore böjd för att behandla det 21 tablåer starka programmet punkt för punkt, men detta skulle föra alldeles för långt. Ungefär två timmar varade underhållningen, som väckte allmänt jubel i den till trängsel fyllda lokalen (det var den präktiga matsalen som tagits i anspråk), och applåderna voro nära att riva ner både tak och väggar. De duktiga amatörerna och deras ledning äro värda allt beröm för sina prestationer och för sitt initiativ.

Om intet oförutsett inträffar hoppas man nästa gång kunna visa denna revy i mitten av september, och förmodligen blir det ännu några tillfällen, måhända även för den civila befolkningen, att få glädja sig åt ”Sol över sundet”. Gut. (Källa: 584)

 

 

Trevlig julfest för marinens folk i går. Hög stämning på Gamla apoteket, där Visbylottorna svarade för arrangemangen

Den sista i raden av årets militära Luciafester eller om man så vill den första av de militära julfesterna hölls i går kväll (15/12 1941) i Gamla apoteket i Visby. Det var de energiska Visbylottorna, som inbjudit marindistriktets personal till årets absolut trevligaste och mest välordnade Lucia- och julfest. Lottorna hade sålunda varken skytt möda eller kostnader då det gällt att göra det så trevligt som möjligt för sjömännen. I de båda salar, vari festen ägde rum, stodo trevligt dikade långbord, smakfullt dekorerade med miniatyrskepp, blommor och ljus. Vidare hade salarna dekorerats med gamla, förnäma tennsaker, madonnor, fartygsmodeller o. d., bl. a. en modell av Albatross, tillverkad av fartygets besättning och på sin tid skänkt till landshövding Roos. I det inre rummets fond hade placerats en oljemålning av sjöhjälten Gustaf von Psilander, som bekant länsherre på Gotland åren 1716-1728, allt trevligt arrangerat av överstinnan Ella Hellgren. Lottorna hade sålunda gjort vad de kunnat för att festen skulle bli på samma gång hemtrevlig och sjömansbetonad.

Bland gästerna märktes landshövdingskan Nylander och kommendör Braunerhielm samt flera av de under marindistriktet sorterande divisions- och fartygscheferna. Sammanlagt hade ett 100-tal man av marindistriktets folk inbjudits. Men även lottorna hade infunnit sig i manstark trupp med länsförbundsordföranden fru Hildur Löf, Visbylottornas ordf. Ingrid Löwenborg och Visbylottornas fälttjänstchef fru Ulla Melin i spetsen.

Sedan gästerna bänkat sig kring långborden höll fru Löwenborg ett välformat anförande, vari hon med fart och kläm hälsade marinens käcka gossar välkomna till årets fest. Sedan vi sist voro samlade ha tiderna försämrats, sade talarinnan, men äkta kaffe kunna vi dock bjuda på. Och glädje och gott humör äro inte ransonerade.

Före kaffeserveringen gjorde en nordiskt blond Lucia i Kate Hansons paranta gestalt en rond genom salen följd av åtta söta och välsjungande tärnor. Några av dessa överlämnade ståtliga femarmade ljusstakar till de olika divisionscheferna. Efter kaffeserveringen kom Gotlands trevligaste och mest humoristiske tomte följd av två söta tomtegossar, vilka släpade på en jättestor korg fylld med julklapparnas mångfald. Julklappar utdelades till alla närvarande av släktet genus maskulinum, och varje klapp var försett med ett trevligt rim. En av de sista, som fick julklapp, var den populäre chefen – kommendör Brunerhielm – men så fick han i gengäld ett jättestort paket innehållande en ”huvudsak”. Sedan fru Löf … förlåt tomten avlägsnat sig med sina tomtegossar bjöds på cigaretter, äpplen och konfekt. I fortsättningen upptog programmet fiolmusik av en flottist, sång till luta av hr Charles Grönberg samt allsång, allt mottaget med stormande applåder. Som vanligt när sjöfolk roar sig var stämningen hög, och glädjen stod högt i tak. Men så är det också ”något visst med en flottist”, som det heter i schlagern. Frågan är om det någonsin rått sådant jubel under de gamla apoteksvalven, och Charles Grönberg tolkade stämningen rätt, då han förklarade, att den påminde om Gyldene Freden – varför inte Tunneln i Malmö inföll en skånsk fartygschef!

Festen avslutades av kommendör Braunerhielm, som yttrade, att det nu var tredje krigsvintern flottan utförde beredskapstjänst vid den gotländska kusten. Vi ha många vackra minnen från Gotland, sade talaren. I dag ha vi fått lägga ett nytt sådant till de övriga, nämligen Visbylottornas trevliga julfest. Många av flottisterna få inte resa hem i jul, men tack vare denna fest ha de likväl fått en känsla av jul. Talaren utbragte ett kraftigt besvarat tvåfaldigt leve för lottorna och därpå ett lika kraftigt besvarat fyrfaldigt leve för fosterlandet, varpå ”Du gamla, du fria” sjöngs unisont. (Källa: 585)

 

 

KA 3:s musikkår debuterade i går. Karl XII-minnet högtidligt firat i Fårösund.

Vid en enkel minnesfest högtidlighölls i går Karl XIII:s dödsdag den 30 nov. vid KA 3. I minnehögtidligheten deltogo kårstaben och övrig personal. Den vid KA 3 nyinrättade musikkåren spelade för första gången och den visade sig under den korta tid som stått till förfogande för övning redan ha uppnått stor skicklighet och samspelthet.

Sedan musikkåren utfört Karl XII:s fältmarsch och Stå stark du ljusets riddarvakt, deklamerade fänrik Enderlein Karl XII av Esaias Tegnér. Efter Hjältar som bedjen av musikkåren hölls högtidstalet av marinpastor Björck. Med utgångspunkt från Heidenstams gripande skildring av den ensamme hjältekonungen framför Fredrikstens fästning, gav pastor Björck en kort överblick av Karl XII:s liv och gärning.

Högtidligheten avslutades med Marcia Carolus Rex, som utfördes av musikkåren med stor pompa, samt Överste Cederlöf, en marsch från och med samma dag tillägnad Kungl. Gotlands Kustartillerikårs chef och komponerad av musikkårens skicklige ledare, musikdirektör John Skoglöf

Betydelsen av en musikkår vid en militärförläggning som den i Fårösund kan knappast överskattas och framstår klarast vid alla högtidligare tillfällen. Att döma av kårens första framträdande kommer den att väl fylla sin viktiga uppgift vid KA 3. (Källa: 586)

 

 

En mönstercabaret

Hade militär och civila i Tingstäde tillfälle att avnjuta på valborgsmässoafton (30/4 1944). Det var där förlagda soldater, som svarade för programmet. Hr Rolén (namnet känns igen från en turné med fältteatern i början av året), stod som regissör, och ensemblen bestod av ett 10-tal aktörer (varav 2 lottor) jämte en riktigt bra orkester, som även skötte dansmusiken senare på kvällen. Roliga, elegant framförda sketcher omväxlande med recitationer, imitations- och sångnummer, samordnade till ett verkligt klimax i form av ett akrobatstycke, utfört av hrr Flyckt och Gudmundsson, vilka framkalla publikens spontana bifall nästan vid var och en av de våghalsiga saltomortalerna på det hårda trägolvet. Särskilt omnämnande förtjäna hrr G. Holmström för flera goda skådespelarpresentationer (bra mask i ”vårfrieriet”!) 357 Persson och 1231 Karlsson för sitt spexhumör i den hejdlöst roliga mönstringsscenen, och conferencieren, 872 Svensson, som gjorde flera träffande karikatyrer vid imitation av bl. a. farbror Sven (alias Efraim Alexander, alias Tobias), Max Hansen och Harry Brandelius. Regissören själv medverkade med bravur i några nummer. Han var f. ö. författare till en sketch, en visa om soldatlivets mödor och roligheter (”Har ni vare’ me’ om de’ nån gång?”) samt det aktuella sångdramat ”Raskenstam”, där han, som konferencieren uttryckte det, ”själv utför den store älskarens roll”. Vid pianot medverkade ett par av officerarna. Scenen var effektfullt dekorerad och belyst. Vackrast var kanske scenbilden till Nils Ferlins dikt ”Ett brev” bakgatan med caféet och ölskylten i svagt ljus, och med Holmström som förträfflig recitatör.

Cabareten följdes med majbål på höjden strax öster om kyrkan, där Tingstäde sångkör under ledning av fru E. Karlsson utförde vårsånger, bl. a. den vackra ”Sköna maj, välkommen”, och assistent Bungerfeldt höll en allvarstyngt tal till ”våren 1944, då många folk liksom hålla andan inför utbrottet av vad som kommer att bli ett av detta ohyggliga krigs ohyggligaste skeden”.

Facit: Ett lyckat Valborgsmässofirande. – Men, tillåt en liten fråga: är det nödvändigt i militär-cabareter med så pass många, visserligen oförargliga, men dock svordomar? Här såg man bland de närvarande inte så få pojkar och flickor i och under skolåldern, och sådana låta sig tyvärr lätt påverkas av grovt soldatspråk. Föreställningen hade varit förträfflig nog utan dessa förolämpningar.

Kabarén ges i repris på söndag kl. 19,30 i gymnastiksalen i Tingstäde. Ortens civilbefolkning inbjudes.

Åskådare.  (Källa: 587)                                                                                

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig