Föregående sida

Kemiska stridsmedel och annat skit runt gotlands kuster

Efter andra världskriget dumpades 11 000 ton tyska kemiska stridsmedel i Östersjön. Vapnen dumpades i första hand i Bornholmsdjupet och Gotlandsdjupet, där fanns stridsmedel som senapsgas, tårgas och olika arsenikföreningar. Med den tidens kunskap var dessa dumpningar det bästa sättet att ”förstöra vapen”, och fram till för några år sedan var den enda belagda skadan att fiskare kunde få stelnad senapsgas i sina nät, ofarligt så länge klumparna inte bröts sönder.

 

Vad är kemiska vapen? Med kemiska vapen menas kemiska ämnen som skulle kunna utnyttjas i konflikter på grund av sina giftiga verkningar på människor, djur och växter. Kemiska vapen är enligt kemiska vapenkonventionen också giftiga kemikalier och deras utgångsämnen, samt ammunition och anordningar som konstruerats för ändamålet att sprida kemiska vapen.

 

--------------------------------------------

 

Nytt giftfynd vid Fårös kust

I dag gjordes vid fårökusten av marindistriktets personal ett nytt fynd från krigsmaterialsänkningarna vid Bornholm. Det var även denna gång en konservburk som innehöll cyankalium liksom de tidigare gjorda fynden.
Det farliga fyndet oskadliggjordes genom sprängning. Det finns säkert ytterligare liknande burkar i isen vid kusterna, och allmänheten varnas att ta någon befattning med dem. (Källa: 610)

 

 

Ännu fler fynd på gotlandskusten

Förutom de båda fynd av giftburkar som påträffats på Fårö, meddelas, att en person vid Kappelshamn på lördagen (14/2 1948) hittades en liknande burk med grönt kristalliniskt innehåll. Dessutom har en sprängbehållare påträffats söder om Holmuddens fyr på Fårö. Det var en cylinder av en halv meters längd, innehållande en sprängladdning på omkring 10 kg. Den sprängdes av folk från kustartilleriet.

Då det troligen ännu finns ett flertal giftburkar i issörjan vid strandkanten som kan driva i land på Gotlands stränder, uppmanas allmänheten att låta bli strandfynden, anmäl dem i stället till närmaste militärmyndighet. Fara för livet föreligger, då burkarna vid undersökning visat sig innehålla det hastigt verkande giftet cyanväte, vilket som bekant används vid utrotning av ohyra.

Ytterligare fynd vid svenska kusten har sänts till försvarets forskningsanstalt för undersökning. Bl. a. har det kommit prov på ett gulgrönt pulver, som förefaller vara en stridsgas, adamsit, som har en giftig retverkan. Ett par man, som haft hand om detta fynd, fick sålunda en besvärande hosta under ett par dagar. (Källa: 611)

 

 

Småpojkar lekte med giftburkar

Giftburkar fortsätter att flyta i land på Gotlands kust. Senaste fyndet inrapporteras från Furillen, där några småpojkar hittade fem stycken ilandflutna burkar på stranden vid Östervik. Det var rena turen, att ingen olycka inträffade, då barnen behandlade burkarna son spännande leksaker och lyckades slå sönder fyra stycken ev dem med en yxa.

Fyndet gjordes i går. (18/2 1948) Så småningom inrapporterades det till kustartilleriet, som därefter snabbt oskadliggjorde dem. Vid analys visade det sig att de innehöll cyanväte, uppsuget i kiselgur, liksom de övriga giftburkarna. Det skedda är en påminnelse till alla föräldrar att varna sina barn att ta befattning med något mystiskt strandfynd. Det är inte säkert att änglavakten är framme nästa gång.

 

Senapsgaslådor anträffade på gotlandskusten

Det förefaller nästan som föremålen skulle komma från någon östligare belägen sänkningsplats av krigsmateriel än Bornholm. Hur som helst så rapporteras fiskare att de sett en hel del burkar ute i sjön och i isen utmed land finns säkert också en del dylika otrevliga sjöfynd. Vi upprepar sålunda marindistriktets varning till allmänheten att icke vidröra, än  mindre öppna, anträffade föremål, utan omedelbart rapportera dem till närmaste militärförläggning.

I går hittade man emellertid även en låda som innehållit senapsgasbehållare och därmed bekräftas den befarade förekomsten på gotlandskusten även av annan krigsmateriel än cyankalium och just nu är sålunda en bestämd varning på sin plats även när det gäller senapsgaslådor. Dessa är stora och kraftiga, c:a 1 ½ meter långa och välgjorda, men erfarenheten från Skånekusten visar att man gör klokast i att låta dem vara. Även utan senapsgasbehållare kan de vara farliga, då de infekterats av gasen. Rör dem sålunda icke!

Det är att hoppas att allmänheten skall samverka med myndigheterna till förebyggande av några olyckshändelser på grund av strandfynd av ena eller andra slaget. Anmäl därför omedelbart dylika fynd. (Källa: 612)

 

 

RÅD VID KRIGSFYND
Allmänheten larmar men gör ingenting mer

Att det är farliga tingestar, som i dagarna flyter i land på våra gotländska kuster bevisades senast i lördags. (21/2 1948) Då instruerade mariningenjör Lundén vid ett möte på A 7 om olika typer av fynd och deras farlighet. Hans lyssnare var militärer, poliser och annan personal, som kan tänkas ha mer nytta än de flesta andra av att veta, vad som bör göras med fynden.

Av föredraget framgick, att allmänheten bör vända sig till närmaste polis- eller militärmyndighet, om ett krigsfynd iakttagits. Därutöver bör den inte göra någonting alls, det har bevisats på fastlandet, där civila personer har blivit skadade.

Sänkningarna, som möjligtvis har skett på en plats mellan Gotland och Balticum, har omfattat olika stridsgaser, nämligen tårretande stridsgaser, nervretande stridsgaser (arsiner), hudskadande stridsgaser (t. ex. senapsgas), och allmänna förgiftande stridsgaser (t. ex. cyan). Dessutom har troligen sänkts, fast de inte flutit i land ännu, lungskadande stridsgaser och kontaktgaser, om vilka senare man endast vet, att de är farliga.

Fynden kan ha olika utseende:

Bomblådor, ung. 1,50 m. långa, ofta svarttjärade. Fyrkantiga lådor, avsedda för fyra senapsgasbomber. Cylindrar som avsågade bensinfat. En och en halv meter långa bomber. Lådor fyllda med delladdningar av tårgas. Knappt halvmeterstora cylindrar med en skruv i ena änden. Lådor med små doser arsenik. Cyanburkar, d. v. s. de hittills för Gotland mest aktuella. Märkas bör, att även emballagen kan vara farliga. Det kan t. ex. ha gått hål på en senapsgasbomb, och då sitter den farliga gasen – som en vätska – på träet. Det blir fruktansvärda sår.

En del fynd är visserligen helt ofarliga, en del bojar t. ex., men innan allmänheten rör dem bör den för sin säkerhets skull låta sakkunnigt folk undersöka dem. (Källa: 613)

 

 

Senapsgasbomb hittad i Rone

En stor senapsgasbomb anträffades i går (22/2 1948) i isen utanför Ronehamn. Bomben, som mäter 1,5 m. och väger 250 kg., har införts till Huse fiskeläge av kustartilleriets patrull och kommer under morgondagen att närmare undersökas.

I fredags gjordes (20/2 1948) i isen utanför Sysne fiskeläge ett fynd, bestående av en behållare liknande ett smörjoljefat och innehållande en grönaktig massa, vilken kommer att undersökas i dag på Kemiska stationen i Visby.

Under de senaste dagarna har ytterligare en del cyanväteburkar anträffats i isen på Gotlands ostkust. (Källa: 614)

 

 

Sysnebehållaren innehöll giftgas

Den behållare innehållande en grönaktig massa, som på fredagen upphittades i isen utanför Sysne fiskeläge, har vid undersökning på kemiska stationen i Visby visat sig innehålla en mycket farlig giftgas, enligt vad ingenjör Lyttkens meddelar. Gasen, som i sin nuvarande form inte är så farlig att handskas med, utgör däremot efter sprängning eller förgasning ett farligt krigsredskap. Den kallas difenylaminklorasin eller adamsit och vid endast 0,4 promille per kbm är den outhärdlig. Dess verkningar består bl. a. av ångestkänslor och kräkningar och den angriper särskilt lungorna. I veckor efteråt känner sig den angripne dödssjuk. Det är fortfarande all anledning att mana till försiktighet med mystiska strandfynd. (Källa: 615)

 

 

Fynden från de ryska sänkningarna som i dessa dagar driver i land på Gotlands kuster, är som tidigare framhållits, alltför farliga för allmänheten skall röra vid dem. Därför bör det än en gång framhållas, att polis-, militär- eller kustbevakningsmyndigheterna skall alarmeras omedelbart någon iakttagit ilandfluten krigsmateriel. Kustbevakningen har telefonnumret Visby 1655. (Källa: 620)

 

 

Gasbomben, som hittades i Ronehamn, var tom, men har från början innehållit senapsgas, enligt vad som framgår av verkställda undersökningar. Bomben har desinficerats med kloraminlösning i avvaktan på vidare sprängteknisk undersökning. Ytterligare fynd, två cyanväteburkar, har påträffats. (Källa: 621)

 
 
En bild av den utanför Ronehamn påträffade senapsgasbomben, vilken av kapten T. Elmén t. v. och flaggstyrman Olle Lönngren vid Gotlands marindistrikt häromdagen hämtades vid Huse fiskeläge och infördes till Visby, där den sanerats med kloraminlösning i avvaktan på vidare sprängteknisk undersökning.

Giftgas även på Gotlands västkust

Under de senaste dagarna har nya giftgasfynd gjorts vid gotlandskusten, enligt vad kapten T. Elmén meddelar vid Gotlänningens förfrågan. För första gången har man sålunda på öns västkust – vid Killingholm i Vamlingbo – funnit en cyanburk och två lådor som innehållit senapsgas. Vidare har man på ostsidan av Fidenäset anträffat en giftgasgryta, som förefaller att likna den som hittas vid Syssne (sic) fiskeläge, vilken som bekant innehöll adamsit. Den hämtas i dag av marindistriktet med lastbil tillsammans med ett par cyanburkar, som hittats vid fiskeläget, under det att fyndet vid Fidenäs kommer att undersökas av kapten Elmén om måndag. Vidare har en cyanburk och en senapsgaslåda påträffats vid Faludden.

De senaste fynden har som synes varit koncentrerade till Sudret.

De hittills gjorda fynden har varit 21 cyanburkar, en senapsgasbomb och 2 giftgrytor samt en massa senapsgaslådor.

−Jag har dock en bestämd känsla av att rätt mycket finns kvar i isen, säger kapten Elmén. När istäcket lättar på ostkusten kan man därför säkert räkna med ytterligare en mängd giftgasfynd.

De större fynden kommer att skickas till I 7:s (Södra Skånska infanteriregementet) stora begravningsplats för dylika farliga tingestar vid Ystad, vilken mäter inte mindre än 100x100 meter.

Till sist en maning till allmänheten: Anmäl omedelbart all ilandfluten krigsmateriel till närmaste polis-, militär eller kustbevakningsmyndighet. Att röra vid dylika fynd kan vara livsfarligt. (Källa: 622)

 
 

Giftfynd vid Fidekusten. En av allt att döma större giftlåda påträffades i går på ett grund utanför Västergårda i Fide. Lådan kommer i dag att undersökas av marindistriktets folk. (Källa: 623)

 
 

Gasburkar flyter fortfarande iland på Gotlands kust

Antalet strandfynd under mars månad av giftgasburkar uppgår till 43 stycken, meddelar kapten C. T. Elmén vid Gotlands marindistrikt. Huvuddelen av fynden har gjorts på norra Gotland, d. v. s. 65 procent, från södra Gotland härrör sig 23 procent och från mellersta Gotland endast 12 procent.

Inga giftgasburkar har flutit iland på stranden mellan Burgsvik och Ihreviken men väl tomma lådor, därav stora och 26 små. Därutöver har gjorts en del smärre fynd, som ännu inte slutgiltigt undersökts.
Man kan tydligt iaktta en ökad strävan från befolkningens sida att rapportera gjorda iakttagelser, tillägger kapten Elmén, som tillskriver tidningspressen och den av myndigheterna bedrivna informationsverksamheten äran av den utvecklingen. Han betonar starkt, att vaksamheten inte får slappas, ty nu när vattnen blivit isfria har riskerna ökats. Det är också av stor vikt, att man kan få stränderna fria, innan badsäsongen börjar.

På en fråga, hur länge man kan vänta sig att fynden skall fortsätta att oroa oss, svarar kapten Elmén, att han inget bestämt kan säga om den saken. Han räknar dock med att fynd skall fortsätta flyta i land, och under mars månad iakttogs heller ingen avmattning. (Källa: 624)

 
 

Senapsbomb söder om Gotland skadar tyska fiskare

KRISTIANSTAD, 28/5 (GTT). Senapsgas har skadat hela besättningen, åtta man, på tyska fiskebåten Bremen av Bremerhaven, vilken på fredagen (28/5 1948) kom till Simrishamn. Männen fördes till lasarettet, där de två svårast skadade fick stanna.

De övriga inlogerades genom civilförsvaret på annat håll. De två förstnämnda klagar över smärtor i ögonen och är nästan blinda, de har blåsor och utslag på händer och armar och en dessutom på benen. Man hoppas kunna rädda synen på dem.

Tre bomber, som fastnade i trålen 120 distansminuter (22,2 mil) söder om Gotland, togs ombord. En bomb läckte och alla sänktes därför åter. Dagen efter inställde sig smärtor hos besättningsmännen. (Källa: 625)

 
 
 
 
_________________________________________________________________________________________
                            

Kopiering från denna sida är enbart tillåtet för privat bruk. Annan användning skall godkännas av sidansvarig.

Copyright © Gotlands Försvarshistoria och Gotlands Trupper / Sidansvarig Kjell Olsson.

                            
Kontakta sidansvarig