Tjelvar har en ny ägare!
Först av allt vill jag påpeka att den här bloggen, tjelvar.se, tidigare drevs av andra. De har flyttat vidare till https://www.gotlandsforsvarshistoria.se . Där kan du hitta dem om det är dem du letar efter. Jag har ingen relation till dem.
På den här bloggen hittar du information om:
4 grundpelare för tjelvar.se
Jag, Malin, har ett brinnande intresse för historia, militären och Gotland och vill dela det med likasinnade.
Jag tar ibland in gästskribenter som har erfarenhet av de ämnena jag själv saknar erfarenhet inom.
Grunden till en bra blogg är god research. Mitt mål är att sprida kunskap genom den här bloggen, vilket innebär många timmars research.
Jag ber alla läsare att komma ihåg att allt som skrivs på denna bloggen skrivs med välvilja. Skulle något trots detta bli fel är jag mottaglig för konstruktiv kritik.
Gotland, historia och militärer
Det här är en blogg som handlar om tre saker: Gotland, historia och militärer. Den drivs av mig, Malin Stenbock, men jag har hjälp av gästskribenter med specialkunskaper då och då. Allt för att hålla hög standard på det som skrivs på bloggen. Det leder till intressanta artiklar fyllda av kunskap.
Tjelvar – vad är det för konstigt namn på en blogg? Det är faktiskt inte så konstigt som det först kan verka. Tjelvar var den första mannen att sätta sin fot på Gotland, enligt Gutasagan.
Gotland
Denna underbara ö! Inte nog med att Gotland är en av de vackraste platserna i Sverige. Det är också mycket spännande som hänt här. Det är inte alla som vet att Ryssland ockuperade Gotland i tre veckor år 1808.
Ön har en intressant historia som skiljer sig från övriga Sveriges. Gotland var inte ens svenskt till en början. Det var ett eget land, Gutaland.
Historia
Historien lär oss så mycket. Genom att studera det som varit kan vi lära oss hur vi ska göra för att undvika samma misstag. Dessutom är det otroligt intressant. Här kan du läsa om kända personer genom historien, som Augustin Mannerheim.
Militären
Allt som hör till militärer är otroligt spännande! Att jag som tjej intresserat mig för det militära har fått många att lyfta på ögonbrynen. Jag kan bara inte få nog av spännande historiska slag, kraftfulla vapen och militären över lag. Funderar du själv på att bli militär kan du läsa om hur du kan lyckas med det här på vår blogg.
Även om krig är fasansfullt är det intressant att läsa om hur vapen driver tekniken framåt. När vapen blir bättre, tvingas försvaret och befästningarna bli bättre likaså. Så går det runt i en evig spiral.
Blogg
År 1808 skickade Ryssland styrkor till Gotland, för att ockupera ön. Det gick inte riktigt som Ryssland tänkt. Sverige visade upp sig från sin bästa sida, och ockupationen blev inte långvarig. Här djupdyker vi i händelsen. Den ryska ockupationen av Gotland år 1808 var ett resultat av att Sverige krigade på flera fronter. Hela svenska flottan var flyttad från Östersjön till Öresund och lämnade Gotland utan soldater och fartyg. Under tiden för den ryska ockupationen av Gotland pågick ett stort antal krig i Europa. Dessa krig ägde rum mellan 1792 och 1815 och kallas för revolutionskrigen och Napoleonkrigen. Krigen innebar att Sverige i norr krigade mot ryssen och i söder försökte försvara landsgränsen mot Danmark. I och med att Sverige var tvungen att försvara sig såväl i norr som i söder, fanns det inga militära svenska styrkor på Gotland år 1808. De fransk-danska militära aktiviteterna gjorde att den svenska flottan lämnade Östersjön för att bege sig till Öresund. Tack vare Sveriges hat mot Napoleon allierade sig Storbritannien med Sverige. Även deras flotta hade tidigare befunnit sig i Östersjön, men blivit tvungen att göra samma förflyttning som den svenska flottan. Östersjön lämnades öde. Rysslands dröm var att göra Gotland till en örlogsbas. Man skickade nio ryska handelsfartyg som seglade under falsk flagg från nuvarande Lettland mot ön. Den 22 april 1808 nådde fartygen Gotland. Ombord fanns 6 artilleripjäser och 1 800 man ledda av amiral Nikolaj Ardrejevitj Bodisco. Ovetandes om att ryssen landstigit vid Sles i Grötlingbo på sydöstra Gotland, var landshövding Erik af Klint i full gång med att sätta ihop ett lantvärn. Landshövdingen var pensionerad sjöofficer och tyckte att Gotland behövde ett eget försvar. När af Klint fick veta att ryssen hade kommit satte han samman ett uppbådat allmoge eftersom arbetet med lantvärnet inte var färdigt. I slutändan bestämde sig den pensionerade sjöofficeren sig för att oddsen var för dåliga. Den 23 april beslutade han att gotlänningarna skulle ge sig utan strid. När Ryssland skulle ockupera Gotland begav sig en delegation beger till Sanda för att träffa Bodisco på gästgiveri Sandäskes. Där skulle kapitulationen undertecknas. En annan delegation begav sig till Stockholm för att berätta att ryssens ockupation av Gotland var ett faktum. Söndagen den 24 april tar Ryssland plats i Visby. Bodisco utropar sig till guvernör av Gotland. Alla svenska ämbetsmän, bortsett från af Klint, får dock stanna kvar på sina positioner. Sverige var inte sämre än Ryssland och var på väg att göra motstånd på Gotland. Den 27 april nådde nyheten om Rysslands ockupation av Gotland Stockholm. Svenskarna agerade fort. Linjefartygen Tapperheten och Manligheten skickades från Karlskrona mot Gotland. Fartygens uppgift var att blockera hamnen i Slite och se till att ryssen inte kunde få hjälp hemifrån. Den 12 maj var fartygen på plats. Dagen innan, den 11 maj, lämnade amiral Rudolf Cederström fastlandet på linjefartyget Konung Gustav IV Adolf. Cederström hade sällskap av linjeskeppen Vladislaff, Prins Fredrik Adolph och Äran, samt fregatten Bellona och briggarna Svala och Disa. Även jakten Fortuna satte kurs mot Gotland. Här kan du läsa mer om svenska fartyg. Ombord på skeppet fanns 2 000 svenska soldater under ledning av överstelöjtnant Carl Johan Fleetwood. Den svenska flottan fick dessutom sällskap av den brittiska flottan, för att patrullera Östersjöns vatten. Den 17 maj var det dags för Ryssland att ge upp Gotland. Bodisco fick veta att svenska soldater landsattes på Gotland. Bodisco kapitulerade omedelbart. Den svenska militären fick vid Tule i Ganthem veta att ryssen kapitulerat. Ryssarna utrymde Visby samma dag och lämnade Gotland redan dagen därpå. Den 18 maj 1808 var ryssens tre veckor långa ockupation av Gotland över. Här kommer du kunna läsa om vad Gotlands kustartilleriregemente är för något. Du kommer lära känna KA3 på ett nytt sätt. Du får en guidad tur genom kustartilleriregementets historia. KA3, eller kustartilleriregemente 3, var ett kustartilleriförband som låg i Fårösund på Gotland. Under andra världskriget var kustartilleriet konstant i hög beredskap och hade ett stort ansvar för att hävda Sveriges neutralitet. KA3 var ett kustartilleriförband inom den svenska marinen, innan man lade ner år 2000. Före nedstängningen opererade KA3 i olika skepnader från och med dess öppnande 1937. I Fårösund, 55 km norr om Visby, låg Fårösunds garnison och förbundsledningen. När kustartilleriet bildades i Sverige var dess uppgift att försvara landet mot en invasion. Kustartilleriet skulle dessutom försvara viktiga farvattensförträngningar och marina områden. De hade även möjlighet att skydda landet mot fientlig sjötrafik. I Sverige fanns då fyra kustartilleriregementen, utöver KA3. Kustartilleriet använde sig av minor och artilleri för att i första hand driva undan den fientliga sjötrafiken. Om nödvändigt kunde de både stoppa och sänka de fartyg som inte stannade frivilligt. Övriga vapen nyttjade av kustartilleriet var artilleri och minor. Artilleri är en samlingsbenämning på tyngre, rekylerande eldrörsvapen, samt vissa raket- och robotvapen. Artilleripjäserna utgörs av granatkastare, kanoner och haubitsar. Du kan läsa mer om granatkastare här! Det var Krimkriget, i mitten av 1800-talet, som på sätt och vis upplyste svenskarna om Gotlands och Fårösunds strategiska plats. Under Krimkriget fick engelska och franska flottan använda sundet som bas och observationspunkt i sitt krig mot Ryssland. Det dröjde dock till år 1936 innan riksdagen beslutade att ett kustartilleriförband skulle bildas och stationeras i Fårösund. Kustartilleriregementet med sina 200-400 verksamma i Fårösund blev därmed Gotlands största arbetsplats. Klockan 08.00 den 6 juni 1938 hissades flaggan framför kanslihuset för allra första gången. Ett halvår senare mobiliserades de 1 000 inkallade männen. Mellan år 1939 och 1945 byggdes det svenska kustartilleriet i sin helhet ut. Kustartilleriet i Sverige blev därmed 3-4 gånger större. Under andra världskriget hade det svenska kustartilleriet i sin helhet ett stort ansvar för Sveriges hävdande av neutralitet. Kustartilleriet hade en kontinuerligt hög beredskap längs våra kuster från såväl hav som luft. Efter andra världskrigets slut planerade Sverige att nedrusta. Kalla kriget tog stopp för nedrustningsplanerna. Istället fick kustartilleriet tänka om, i och med den nya hotbilden. En långsiktig förändringsplan satte i verket. Fokus låg nu på kvalitet istället för kvantitet. Avancerad teknik fick en framträdande plats för att kunna försvara sig mot de nya vapentyperna, såsom kärnvapen. Den 1 november år 2000 övergick verksamheten på KA3 till en avvecklingsorganisation, och den 31 december året därpå skulle verksamheten vara nedlagd. Samma år som avvecklingsorganisationen inleddes, beslutade att KA3 inklusive Bunge flygfält skulle bli byggnadsminne, nationellt kulturarv. Här kommer du kunna läsa om vad en befästning egentligen är, och hur de fungerar. Om inte det vore nog, så är artikeln en makalös historia över befästningarnas spännande utvecklingar genom historien. Det yttersta funktionen av en befästning är att möjliggöra för den svagare att försvara sig framgångsrikt mot den starkare. Genom tiderna har befästningar ständigt tävlat mot anfallsvapen, och de två har fört varandras utveckling framåt. Ett lands försvar kan inte fungera utan försvarsanläggningar. Med försvarsanläggningar menas ledningscentraler, förråd, sensoranläggningar, sambandsanläggningar, baser och garnisoner. Dessa försvarsanläggningar behöver ett fortifikatoriskt skydd som anpassats efter hotbilden gentemot anläggningen. Befästning, eller fortifikation, är ingen ny uppfinning. Befästningar har sedan forntiden fyllt samma funktion – att försvara ett landområde med hjälp av dess bestyckning. Oftast finns det någon typ av eldvapen, eller artilleri i befästningen. I normala fall är befästningen utformad att fungera endast som försvarsanläggning. Det finns dock undantag, där befästningen innehåller borgar, slott och annan verksamhet som inte är militär. Under forntiden var befästningar en del av den naturliga terrängen. Idag har de utvecklats och kräver mycket avancerad teknik. När anfallsvapen utvecklas och blir effektivare tar det inte lång tid innan befästningarna gör detsamma. Anfall och försvar går hand i hand genom historien. När man byggde de allra första befästningarna använde man sig av terrängen. Den svårtillgängliga terrängen, såsom höjder, öar, uddar och branta stup utnyttjades. Med hjälp av vallar och gravar kunde det naturliga skyddet förstärkas. När befästningarna började byggas behövde man så klart också luska ut hur man kan ta sig förbi eller förstöra dem. Det var ungefär år 400 f.Kr de första katapulterna började användas. Katapulterna gjorde det möjligt att slå sönder befästningar. Under medeltiden utvecklades feodalsamhället, vilket ställde nya krav på befästningar. Därför började man bygga borgar där innehavaren samt kringresande kungar och stormän kunde bo. Borgarna blev de befästningar som definierar de medeltida befästningarna. Borgarna byggdes ofta på kullar så att viktiga vägar och vatten kunde behärskas. Borgens väggar fungerade också som yttervägg för förråd och bostäder. Det bästa exemplet på hur man byggde borgar i städerna på medeltiden är Visby. Under 1500- och 1600-talet delades konsten om befästningar in i skolor. De mest framträdande är den italienska, franska och nederländska skolan. Först ut var den franska och italienska skolan, följt av den nederländska. Den franska ingenjörkåren kombinerade det bästa från Italien och Nederländerna. I Italien utvecklades bastionen. Bastionen är en fästning där det runda bröts av med vinklar som bildade spetsar. Alla dessa vinklar innebar att en angripare inte kunde få till ett frontalangrepp. Dessutom kunde man skjuta angriparna på terrängen framför fästningen från sidan. Den nederländska skolan blev känd eftersom de på grund av det nederländska frihetskriget 1568 varken hade råd, eller tid, att bygga befästningar på italienskt vis. Istället utnyttjade de sitt platta landskap. De byggde låga jordvallar som omgavs av en bred vattengrav. Representant för den franska skolan är fransmannen Sébastien Le Prestre de Vauban. Det är mannen bakom idén att kombinera delar från den italienska och den franska skolan. De befästningar som fanns i Sverige i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet var till stor del ritade av en fästningsarkitekt vid namn Erik Dahlberg. De befästningar han utvecklade var inledningsvis påverkade av de olika europeiska skolorna. Dahlberg var känd för att utveckla fästningar där kanonerna var uppställda på höjden. Detta byggnadssätt gav en högre eldkoncentration där flera kanoner kunde skjuta på samma mål. Under 1800-talet hände mycket inom vapenteknik och i förlängningen också befästningar. Det räfflade artilleriet och det röksvaga krutet med ökad skottvidd och eldkraft utvecklades. Sålunda var även befästningarna tvungna att vidareutvecklas. Artilleriets räckvidd låg på 600 – 1200 meter, vilket ledde till att ett system med detacherade fort utvecklades. Detta var små befästningar som låg som en ring, 4 – 7 kilometer utanför huvudfästningen. De små befästningarna hade ett inbördes avstånd som var anpassat till artilleriets räckvidd. År 1819 började byggnationen av Karlsborgs fästning. Inom dess vallar skulle en hel stad, med allt vad det innebar, rymmas. I krigstid skulle kungahuset, regering och riksbank fly till Karlsborgs fästning. Murar hade hittills tillverkats av sten, jord och tegel. Under slutet av 1800-talet började spränggranaten för bakladdning och räfflade rör att användas, och murarna var tvungna att uppgraderas. Läs mer om granatkastare här! Fortsättningsvis tillverkade man därför skydd av betong och pansar. Vapnen började nu utvecklas i en rasande takt, och den ständiga strävan att öka skyddet fortsätter än idag. Första världskriget visade att den typ av befästning i form av en cirkel runt skyddsföremålet man hittills använt inte längre var lämplig. Därför började man istället i fredstid bygga ut stridsvärn, skyddsrum och hinder i områden där man planerar att strida. Andra världskriget fick stora konsekvenser för hur befästningens framtid skulle komma att se ut. Inte bara rörlighet och snabbhet hade ökat. Bomber gav nu upphov till en stor stötvåg, markskakningar samt värme- och radioaktiv strålning. Flygets ökade kapacitet medförde att man med lätthet kunde komma åt mål långt bakom fiendens linje. Dessa nyheter inom vapenteknik gav upphov till stora förändringar inom befästningstekniken. Nu behövdes avancerad teknik i befästningsanläggningarna. Artikeln är en spännande inblick i berättelsen om Gotlands skapelse och de första personerna som bodde där. Även om Gutasagans innehåll är just en saga, så är Gutasagan själv verklighet. Verkligt eller inte, intressant är det oavsett. Gutasagan är en del av Gutalagen. Den är skriven på språket gutniska. Gutasagan består både av fakta och fiktion. Den är både ett statsrättsligt dokument och ett epos. Eposet handlar om öns upptäckare Tjelvar och hans familj. Det är Gutasagan som utgör den avslutande delen av Gutalagen, som är en landslag skriven på 1200-talet. Den räknas inte alltid till landskapslagarna eftersom Gotland när Gutalagen skrevs var ett eget land. Gutalagen kan du läsa mer om här. Gutasagan kallades tidigare för Gutarnas krönika och är också ett statsrättsligt dokument. Den är uppdelad i två olika delar, båda skrivna på gutniska. Å ena sidan finns faktagrundade delar, å andra sidan finns episk diktning. Viktigast anses den del vara där Gotlands rättsliga ställning gentemot Sverige beskrivs. I denna del beskrivs fördragen med Gotland och sveakungen. Här kan man också läsa om hur kyrkorna byggdes på ön och att Gotland kyrkligt tillhörde Linköpings stift. Den andra delen av Gutasagan är ett epos som bland annat handlar om den tidigaste bebyggelsen på Gotland. Allra sist i Gutasagan är överenskommelser och åtagande mellan gutarna, konungen och biskopen nedtecknade. Syftet med Gutasagan var att beskriva de överenskommelser som gutarna ingick med konungen och biskopen. Gutasagan liknade en självständighetsförklaring eftersom att gutarna frivilligt knöt an med Svea rike. Det var inte underkastelse från gutarnas sida, utan en ömsesidig överenskommelse. Den kändaste personen i Gutasagan är Tjelvar. Tjelvar är dock inte den enda människan som beskrivs i eposet. Det handlar även om hans son Havde och Havdes fru Vitastjerna. Även Tjelvars tre barnbarn vid namn Gute, Graip och Gunnfjaun är omtalade. Tjelvar var den första människan att sätta sin fot på Gotland. Han bodde på gården Tjelder. Innan den första personen satte sin fot på Gotland så sjönk ön i havet om dagen och steg upp på natten. När Tjelvar gjorde upp eld sjönk ön aldrig igen. Tjelvar har antagits vara identisk med åskgudens Tors tjänare Tjalve, som även han är förknippad med eld. Människor har i alla tider gjort upp eld när det landstigit på nya stränder. Under vikingatiden fick ingen man ta ett större landområde än han kunde bränna under en dag. Havde var Tjelvars son i Gutasagan. Havde och hans hustru Vitastjerna var de första som bosatte sig på Gotland och bildade familj. De fick tillsammans sönerna Gute, Graip och Gunnfjaun. Vitastjerna var Havdes hustru i Gutasagan. Det är osäkert om namnet syftar på hennes fagra vita ansikte, hennes vita vackra hår eller om det betyder “den allra visaste arvedotter”. Med “den allra visaste” syftar man då på Oden. Den första natten Vitastjerna övernattade på Gotland med Havde drömde hon att tre ormar sakta sköt fram ur hennes barm. Havde tydde drömmen så som att hon skulle föda tre söner. Vilket hon ju också gjorde. Vidare spådde Havde att drömmen betydde att sönerna tillsammans skulle komma att styra ön. Gute, Graip och Gunnfjaun var namnen på de söner som Havde och Vitastierna fick i Gutasagan. De var de söner som Vitastierna haft en dröm om. När deras far Havde dog delade de tre upp Gotland mellan sig. Graip fick den nordligaste delen, Gute den mellersta och Gunnfjaun den södra. Gute utsågs till Gotlands överhövding. Landet fick, efter Gute, namnet Gutaland och invånarna kallades “gutar”. Gute var dessutom namnet på Tjelvars far. Gotland är än idag indelat i tre tredingar, och sagan anges som förklaring till detta. Tjelvars grav är en 18 meter lång och 5 meter bred skeppssättning. Du kommer till graven genom att följa du en gropig grusväg söder om Slite på Gotland. Tjelvar sägs vara begravd i en någorlunda välbevarad skeppssättning. Skeppssättningen tros härstamma från den yngre bronsåldern. Skeppssättningen tros komma från den yngre bronsåldern, år 1100 – 500 f.kr. Det är en tämligen välbevarad skeppssättning och en av 300 skeppssättningar på Gotland. Skeppssättningen har tätt satta relingsstenar, vilka avtar i höjd mot skeppets mitt. Likt ett påbyggt båtdäck är skeppet fyllt av sten. År 1938 undersökte man graven. Inuti fann man då en plundrad hällkista. Däri fann man ett bränt skelett och krukskärvor. I den här artikeln har vi tagit ett grepp om den så kallade Gutalagen. Du får svar på vad det är för någonting, vad och när den gällde och samt hur det gick till när den stiftades. Mycket nöje! Gutalagen var den lag som gällde på Gotland fram till 1595, då skånelagen blev gällande. Gutalagen är inte en landskapslag så som skånelagen och övriga landskapens lagar var. Gotland var nämligen under denna tid inte ett landskap – det var ett eget land. Gutalagen utfärdades av Gutnaltinget, som var öns högsta styrande organ vid lagens tillkomst. Övriga landskapslagar var ofta en uppsättning av systematiska, privata anteckningar som nedtecknats av lagmannen. När Gutalagen kom till råder det lite delade meningar kring. Den äldsta handskrivna kopia som finns idag är från mitten av 1300-talet. Det finns dessutom en från 1587. Det finns dock skriftliga bevis på att lagen är äldre i form av bevarade brev från början av 1200-talet. Breven i fråga är från ärkebiskopen i Lund, Andreas Sunesen, till biskop Bengt i Linköping. Där skriver ärkebiskopen som är på besök på Gotland om den lag som finns på ön. Det är högst troligt att det är Gutalagen som nämns i breven. I viss litteratur står dock att lagen är från 1220-talet. Gutalagen innehåller en redogörelse över de lagar som gällde på Gotland under lagens giltighetstid. Gutalagen är inte formulerad som en av Sveriges många landskapslagar. Den är istället formulerad som en landslag. Den skiljer sig även från landskapslagarna på så sätt att den saknar flock och balkindelning. Gutalagen har istället för balkindelning rubriker försedda med kapitel, och består allt som allt av två delar. Den inledande delen består av själva lagen. Den andra delen är en åtta sidor lång berättelse, eller krönika. Denna del kallas för Gutasagan, som berättar om den första mannen som kom till ön, hans familj samt den överbefolkning som tvingade människor att lämna ön. Du kan läsa mer om Gutasagan här! Gutalagens första paragraf handlar om ärenden gällande Kristendomen. Övriga paragrafer behandlar tionde, blot, prästernas ställning, helgdagar, munkars jordegendom. De handlar också om utsättande av barn och om strängare straff under helger. I lagen kan man finna allt från urgamla stadgar till lagbud som tillkom strax innan dess att Gutalagen nedtecknades. De urgamla stadgarna handlade bland annat om blodshämnd och att jorden inte fick säljas utanför ätten. Gutalagen innehåller inte någon särskild rättegångsbalk, vilket gör rättegångssystemet i Gutalagen intressant. Bestämmelserna är såväl ålderdomliga som svårtolkade. Gutalagan sägs ha varit giltig mellan 1207-1597. När Gutalagen började gälla är svårt att säga. Enligt breven från ärkebiskopen i Lund till biskop Bengt, så vet vi i alla fall att lagen gällde år 1207. Men Gutalagen antas ha en muntlig lagsaga till grund. Dessa lagar är av mycket olika ålder. Gotland gick frivilligt med på att lyda under den svenska konungen år 1597. I och med detta trädde den svenska lagen i kraft, och tiden att förhålla sig till Gutalagen var över. Militärteknik utvecklas ständigt, och genom historien har vi sett många exempel på ny vapenteknik i väpnade strider. Däribland granatkastaren. I den här artikeln får du läsa om vad en granatkastare egentligen är. Vi tittar även på fem stycken olika modeller, med både historiska och nutida exempel. En granatkastare är ett bärbart vapen som konstruerades för att kunna skjuta granater på distans. Syftet med granatkastare var att man i markstrider skulle kunna använda sig av granater även på avstånd som inte gick att kasta med en mänsklig hand. På så sätt kunde man även sikta mot indirekta mål. Granatkastare användes för första gången under andra världskriget. Storbritannien var landet som var först ut med att attackera med vapnet. Det var civilingenjören Wilfred Stokes som var hjärnan bakom Storbritanniens granatkastare. De granatkastare vi ser idag har en liknande konstruktion som denna. Att kunna använda sig av granatkastare i strid ses som en väldigt viktig krigsresurs. Likt en kanon är även granatkastaren utrustad med ett eldrör, men den är betydligt lättare att förflytta och mer flexibel att vinkla. Granatkastare kan kasta granater upp till åtta kilometer. I Sverige används två stycken olika slags granatkastare: m/41 och m/84. Om du vill veta mer om vad som ingår i den svenska arméns arsenal kan du exempelvis läsa vår artikel om svenska militärfartyg. Granatkastare m/41 är en av två granatkastare som används av den svenska armén. Produktion började i finländska Tampere på 1930-talet, och exporteringen till Sverige inleddes under andra världskriget. M/41 kan skjuta ammunition på ett avstånd upp till sju kilometer. Granatkastare m/84 är den andra modellen av granatkastare som finns tillgänglig för Sveriges militär. Även den här varianten är konstruerad i Finland, men tillverkningen sker däremot i Israel. M/84:s syfte är att användas av marktrupper i form av ett understödsvapen. AGS-40 Balkan är en granatkastare från Ryssland som togs fram år 2017. Den har en distanskapacitet på 2 500 meter och avfyrar 400 granater i minuten. Det mest utmärkande med modellen är att den har en avtagbar sittplats som möjliggör ett stabilare sikte. Panzerfaust var en budgetmodell bland granatkastare som användes av nazisterna under andra världskriget. Den var liten och kunde bara avfyra en granat i taget. Panzerfaust användes även i grekiska inbördeskriget, men efter 1945 slutade modellen att tillverkas. Yasin är en granatkastare producerad och i bruk av Hamas-regeringen på Gazaremsan i Palestina. Den togs fram 2004 och rapporteras fortfarande användas i striderna mot Israel. Yasin väger enbart sju kilo och kan avfyra granater upp till 300 meter. Precis som med raketgevär har vissa luftvärnskanoner gjort ett större intryck på världen än andra. Några har inspirerat nästkommande generationer av luftvärnskanoner, medan andra har påverkat världskrig. Här kan du läsa om tre av dem. En luftvärnskanon är ett vapen med syftet att skjuta ned fientliga flygplan. De kan användas på mark- eller skeppsbaserade luftvärnslavetter eller luftvärnskanonvagnar. Luftvärnskanonerna utvecklades som ett svar på att flygplanen kunde börja träffa allt mindre mål, såsom fartyg. Luftvärnskanonernas uppgift blev att försvara bland annat flotta och infanteri. De började användas under andra världskriget. Under 1960-talet började dock luftvärnsmissiler utvecklas och tog över en stor del av marknaden. Luftvärn definieras av NATO som “alla åtgärder att eliminera effektiviteten i fientliga luftaktioner”. För att lyckas med detta krävs luftvärnskanoner. Idag är luftvärnskanoner helt automatiska och kallas för helautomatiska luftvärnskanoner. De skjuter flera hundra skott per minut. QF 2 Pounder naval gun är en luftvärnskanon som lade grunden för framtida luftvärnskanoner. QF 2 Pounder naval gun kallades också för “pom-pom”. QF står för “quick firing”, och den kallades för “pom-pom” på grund av hur den lät när den sköt. QF 2 Pounder naval gun användes under första och andra världskriget, även om nyare och bättre modeller av luftvärnsautomatkanoner fanns att tillgå under andra världskriget. “Pom-pom” togs i tjänst 1915. Den har 40 mm kaliber och användes som såväl luftvärnskanon som anti tank-kanon. Lvakan m/36 är en luftvärnsautomatkanon tillverkad av svenska Bofors AB och kom under andra världskriget att gå under beteckningen “the Bofors gun”. Den användes flitigt i detta krig, och anses ha varit ett av de vapen som var anledning till utgången av kriget. Det var år 1928 som Bofors av svenska marinförvaltningen fick ordern att tillverka en luftvärnskanon. Bofors bestämde sig för att göra en helautomatisk variant, och den blev klar i oktober 1933. Lvakan har använts av 35 procent av alla världens länder. Den är Bofors största framgång någonsin. Luftvärnsautomatkanonen används fortfarande av stormakter som USA. 40 mm Lvakan m/36 har alltså skott med storleken 40 mm. Den kan skjuta 130 skott per minut. Den har lagt grund till många andra luftvärnsautomatkanoner genom tiderna, och pirattillverkades flitigt under andra världskriget. ZSU-57-2 är en sovjetisk variant på luftvärnskanon som trädde i tjänst 1955 och har två 7 mm L/69S-60 automatkanoner. Det är en lätt bepansrad luftvärnskanonvagn. Den användes för första gången i Vietnamkriget. Den har även använts av Iran i kriget Iran-Irak. Detta de otillfredsställande luftvärnsegenskaperna till trots. Eldhastigheten var inte tillräckligt hög, och tornet rörde sig inte snabbt nog för att genskjuta jetplan. Tretton länder har köpt, eller fått Luftvärnskanon ZSU-57-2. ZSU står för Zenitanaya Samokhodnaya Ustanovka, vilket betyder just “självgående luftvärnskanon”. Ingen armé utan raketgevär. I den här artikeln ska vi titta lite närmare på vad raketgevär egentligen är för ett slags vapen. Du får också läsa flera exempel på raketgevär genom tiderna och en aning om vilka nationer som använder sig av den starka krigsresursen. Raketgevär är ett närpansarvapen med syfte att attackera pansarfordon. Vapnet är rekylfritt och portabelt och på så vis ett lättmanövrerat vapen med stor kraft. Karaktäriserande för raketgevär är det eldrör ur vilket det skjuts raketprojektiler som får sin utskjutskraft genom en raketmotor. Sverige och den svenska militären har i huvudsak använt två stycken raketgevär: m/49 och m/51. Dessa var i bruk under Kalla kriget. Nu för tiden är dock Sveriges raketgevär utbytta mot andra slags närpansarvapen. Främst pansarskott och granatgevär. Raketgevär är ett kraftigt vapen och kan orsaka stora skador. Likt granatkastare är det en stark resurs i väpnade konflikter, och har använts i krig ända sedan imperialismen i Kina på 1200-talet. På den tiden hade man förstås pilar som ammunition dock. Bazooka är kanske det mest kända raketgeväret. Vapnet har framför allt producerats av USA och användes flitigt under andra världskriget i striderna mot nazisterna. Även i modern tid i kriget mot terrorismen har bazookan spelat en stor roll. Idag finns det dussintals olika modeller på bazookan. FHJ-84 initierades av Kina för att skapa ett nytt raketgevär som kunde utmana den populära eldkastaren från andra världskriget. Vapnet har en 62 mm-kaliber, väger fem kilo och kan nå ett mål på en halv kilometers avstånd. Raketgeväret är i bruk sedan 1984 och framåt. LAW 80 förknippas i synnerhet med den brittiska armén. Raketgeväret började användas 1987 och är än idag en del av Storbritanniens vapenarsenal. Det är tillverkat av företaget Hunting Engineering och precis som FHJ-84 träffar den mål på högst 500 meters avstånd. LRAC F1 är ett enormt kraftfullt raketgevär från Frankrike. Raketgeväret började produceras under 1970-talet och har en kaliber på 89 mm. Det går att avfyra mot mål på 2 300 meters avstånd, även om den är som mest effektiv på 300-500 meters distans. Panzerschreck hette egentligen Raketenpanzerbüchse 54 och användes av de tyska nazisterna under andra världskriget. Man byggde över 314 000 varianter, men de klarade inte att avfyra på avstånd längre bort än 150 meter. Efter kriget avslutades produktionen. Med anledning av att Gotlands nya regemente P 18 genomfört sin första övning med stridsvagn på 20 år har svenska stridsvagnar kommit i ropet igen. Du som vill fira kan njuta av regementets egen film från tillfället. Läs sedan vidare i vår artikel om svenska stridsvagnar genom tiderna. Under 2021 firar svenska stridsvagnar 100 år som en självklar del av det svenska försvaret. Från Stridsvagn fm/21 1921 via nästan 50 år med Centurion-modeller till dagens moderna Stridsvagn 122 har det varit en riktig resa i militärteknisk utveckling. Den allra första av Sveriges stridsvagnar var ett tyskt fordon med anor från första världskriget. 1921 började Stridsvagn fm/21 monteras på de svenska militära anläggningarna efter att delarna levererats från Tyskland. Motorn vevades igång för hand, vilket kunde göras både inifrån och utifrån stridsrummet. Till en början noterade det svenska försvaret att motorn var alldeles för svag. Efter några år byttes originalmotorns 55 hästkrafter ut mot ett kraftpaket på hela 85 hästkrafter signerade Scania-Vabis. Totalt tio stridsvagnar av denna typ tjänade det svenska försvaret. Den tionde stridsvagnen skickades efter slutet av sin tjänstgöring i slutet av 1938 tillbaka till Tyskland. Intentionen var att den skulle ställas ut på museum, men under andra världskriget försvann den svenska stridsvagnen. Till och med Försvarsmakten själva erkänner att de hade stridsvagnar av Centurion-modell i bruk lite för länge. Trots att de redan på 60-talet började leta efter ersättare till Centurion dröjde det till 1990-talet innan skiftet faktiskt ägde rum. Därmed inte sagt att Centurion inte höll måttet från början. Den första modellen fick det svenska namnet Stridsvagn 81 och var på sin tid fullt jämbördig med, om inte bättre än, samtida internationella stridsvagnar. Centurion användes även internationellt av andra länder, och har figurerat i ett flertal krig. Däribland Koreakriget, Vietnamkriget och Gulfkriget. Centurionvagnarna var av brittisk produktion och infördes i Sverige 1953 genom en beställning av 80 stycken Centurion Mk. Stridsvagn 81 följdes genom åren upp av flera uppdaterade modeller fram till Stridsvagn 105. Med tanke på att den sista stridsvagnen av Centurion-modell tillverkades 1962 och att Sverige inte tog dem ur bruk förrän under 1990-talet är det lätt att se att den tekniska utvecklingen sprang ifrån det svenska försvaret. Kanske kan försöket med den omstridda men helsvenska stridsvagnen S (103) på sextiotalet bidragit till att det tog lång tid att på riktigt ersätta Centurion. Stridsvagn 103 hade en unik konstruktion utan torn, och om detta var en bra idé eller inte debatterades flitigt. Vissa kallar detta försök ett riktigt fiasko. Vi uppehåller oss inte närmare här. Sveriges främsta stridsvagn är sedan 1996 fram till idag Stridsvagn 122. Dess internationella produktnamn är Leopard 2. Precis som med Sveriges första stridsvagn sker grundproduktionen i Tyskland. Besättningen på denna svenska stridsvagn består av fyra personer. I chassit sitter en förare och en vagnchef. Uppe i tornet återfinns en laddare och en skytt. Denna stridsvagn är en tungt beväpnad historia, med 12-centimeterskanon, rökkastarbatteri och två kulsprutor av typen 7,62 millimeter. Den har stor räckvidd och kan skjuta med spränggranater och och pansarprojektiler på mål hela 4 000 meter bort. Du som vill läsa vidare om den svenska militärens beväpning i dag kan ta en titt på denna artikel om granatkastare inom det svenska försvaret.Vad krävs för att bli militär? Guide 2021
Hur blir man militär?
GMU är det första steget till att bli militär. Även de två fyrstjärniga generalerna HMK Carl XVI Gustaf och ÖB Micael Bydén har en gång gjort sin GMU. En genomgång av vägen dit hittar du här i vår artikel om rang i den svenska armén.
Vad är GMU?
GMU är försvarets grundutbildning med värnplikt. För att få en bra erfarenhet av värnplikten och en bra start i ett militärt yrkesliv är det viktigt att vara förberedd med en bra fysik. Här kan du läsa mer om träningstips inför GMU. Även om Försvarsmakten är i behov av nyrekrytering blir inte alla godkända för den militära grundutbildningen.
Vad krävs för att bli militär genom GMU?
Vilka tester ingår i mönstringen?
Första steget till att bli militär går alltså genom mönstringen. Hos Pliktverket kan du läsa mer om vad som ingår i de tester du får göra under mönstringen. På dig som vill bli militär ställs krav på god fysik och hälsa. Du får också genomgå psykologiska tester.
Kan jag bli militär trots att jag står med i brottsregistret?
Att bli militär innebär att du kommer vara en del av verksamhet som rör rikets säkerhet. Detta lyder under vad som kallas försvarssekretess. Beroende på befattning är säkerhetsprövningen olika hård. Inför GMU behöver du sällan oroa dig för mindre förseelser.
Vanligtvis räcker det med en enkel registerkontroll i Polisens brottsregister för att godkänna en rekryt för GMU. I det fall särskilda omständigheter föreligger fortsätter säkerhetsavdelningen sin undersökning, ibland genom samtal med berörd part.
Vad krävs för att bli yrkesmilitär?
För dig som vill satsa på en yrkeskarriär inom militären finns Försvarshögskolans officersutbildningar. För att bli militär till yrket ställs höga krav på personlig lämplighet, extra säkerhetsprövningar och grundläggande högskolebehörighet.
För vissa studieinriktningar på Försvarshögskolan krävs extra behörighet från gymnasiet i matematik, fysik och samhällsvetenskap. Du kan söka in till Officersprogrammet redan då din grundutbildning pågår. Du kan däremot inte påbörja dina studier till officer förrän din GMU är klar. Den ryska ockupationen av Gotland 1808
Hur kunde Ryssland ockupera Gotland?
Varför ville Ryssland ha Gotland?
Hur gick det till när Ryssland ockuperade Gotland?
Hur gjorde Sverige motstånd mot Ryssland?
Varför gav Ryssland upp Gotland?
KA3 – Fårösunds eget kustartilleriregemente
Vad är KA3 i Förösund?
Vad hade KA3 i Fårösund för uppgifter?
KA3 och kustartilleriet – från Krimkriget till Kalla kriget
När avvecklades verksamheten på KA3 i Fårösund?
Befästningar genom historien
Vad är en befästning?
Historiens befästningar
Hur såg befästningar ut under forntiden?
Hur såg befästningar ut på medeltiden?
Hur såg befästningar ut under 1500- och 1600-talet?
Hur såg befästningar ut under 1700-talet?
Hur såg befästningar under 1800-talet?
Hur såg befästningar ut under 1900-talet?
Gutasagan, Tjelvar, Tjelvars grav och hans barn
Vad är Gutasagan?
Vad var syftet med Gutasagan?
Vem ingår i Gutasagan?
Vem var Tjelvar?
Vem var Havde?
Vem var Vitastjerna?
Vilka var Gute, Graip och Gunnfjaun?
Vad är Tjelvars grav?
Gutalagen – lagen i Guteland
Vad är Gutalagen?
När kom Gutalagen till?
Vad innehåller Gutalagen?
Under vilken period var Gutalagen giltig?
Granatkastare – ett modernt och historiskt vapen
Vad är en granatkastare?
5 stycken granatkastare
1. Granatkastare m/41
2. Granatkastare m/84
3. AGS-40 Balkan
4. Panzerfaust
5. Yasin (RPG)
Allt om vad som kännetecknar en luftvärnskanon
Vad är en luftvärnskanon?
3 luftvärnskanoner att känna till
1. Luftvärnskanon QF 2 Pounder naval gun, “pom-pom”
2. Luftvärnskanon 40 mm Lvakan m/36
3. Luftvärnskanon ZSU-57-2
Raketgevär – från 1200-talets Kina till kriget mot terrorismen
Vad är ett raketgevär?
5 stycken raketgevär
1. Bazooka
2. FHJ-84
3. LAW 80
4. LRAC F1
5. Panzerschreck
Svenska stridsvagnar genom tiderna
Svenska stridsvagnar firar 100 år 2021
Sveriges första stridsvagn: Stridsvagn fm/21
Centurion: svenska stridsvagnar under lång tid
Stridsvagnen S: Sveriges sämsta stridsvagn?
Sveriges stridsvagnar idag: Stridsvagn 122